tisdag 30 oktober 2012

Odyssén

tisdag 30 oktober 2012
Vi företog oss ju en odyssé i Österled och packade vår familjekaravan på Railtrip. Vad vi riktigt gjorde där? Tja, vi lekte robotar, åt frysta kex, följde med ett dinosaurieägg, stickade med fingrarna, sov i syskonbädd, åt födelsedagsglass, fotade oss själva, tittade på Vain Elämää (Finlands motsvarighet till Så mycket bättre. T.o.m. den finska versionen är bra!) hade valvaka och diskuterade väldigt många olika saker och trivdes sådär gemytligt bra. Sen sprang vi till tåget och åkte hem igen.
Att sånt. Rekommenderar Joensuu åt ja, alla, speciellt folk som är intresserade av Joensuu. Trevlig stad.


Att minnas

Igår kväll då vi kommit hem från vår resa i österled lade jag vår son att sova i sin egen säng. Jag sade gonatt och Emil sade gonatt och somande på en minut. Nästa gång han hörde av sej var kl 05.59 på morgonen. A small step for mankind, giant leap for tired mother.
Hej sa ett äpple.

lördag 27 oktober 2012

Kundservicen

lördag 27 oktober 2012
Ni vet detdär då man får dålig kundservice någonstans och genast, istället för att säga ifrån blir överdrivet trevlig själv? Idag på ett café i östra Finland hände det mej. Kvinnan bakom cafédisken var sjukt otrevlig, och mina artighetsfraser och bländande leenden visste plötsligt inga gränser trots att jag innerst inne var ganska frustrerad över den mycket sura och dåliga kundservicen. I samma veva kom två kunder fram till disken, tackade artigt för sig och sade vänligt men bestämt att de ville ge feedback (bakom disken stod just då tre typer ur personalen). Helt utan att blinka sade de att dethär är ett trevligt café, men vi blev nyss mycket dåligt bemötta och fick så otrevlig service. Hoppas att det är annorlunda nästa gång. Sedan log de vänligt och gick därifrån. Jag stod stum och betraktade  cafébesökarna och log därefter osäkert mot personalen för att fylla ut den mycket obekväma fiilisen som för en stund spred sig vid cafédisken. Den unga killen bakom disken bröt tystnaden med att sakligt och vänligt svara tack, vi ska bättra oss. (för att detta inte skall vara en alltför solig historia kan jag avslöja att killen inte var den otrevliga i sammanhanget. Den otrevliga stod däremot tyst och fortsatte att se otrevlig ut.)

På alla sätt och vis ett mycket fascinerande scenario, tycker jag.
Så går det till vid varggränsen.

torsdag 25 oktober 2012

En enda sak är viktig

torsdag 25 oktober 2012
och det är hjärtats lust, och att få vara samman med varandra. *snyft så vackert*

Ålderdomen = när man fiilistelee till Höstvisan av Erna Tauro och Tove Jansson och blir lite rörd av de vackra orden.

Jag hafver uppstått

Första delen av veckan gick i Zombieismens tecken, men imorse vaknade jag, kände efter vad som var fel och diagnosticerade mej därefter med pigghet, varvid jag steg upp och drack kaffe.

Kort resumé vad som hänt senaste veckan: Italien, sång, vin, ost, nya stövlar, ny väska, nattraivare, tröttma, jobb, nytt wc-lock, ny utelykta, nya tänder i Emils överkäke.

Omotiverad bild:
Source: quickmeme.com via Hanna on Pinterest

torsdag 18 oktober 2012

Italy Baby!

torsdag 18 oktober 2012
Historisk händelse: Jag packar enbart handbagage!

Att jag nån gång läst italienska känns som ett minne från svunna tider, och jag kan typ (kanske) säga prego och come stai. Och så kan jag ju nyckelorden Gelato, vino rosso, antipasti, formaggio och mille grazie. På dem kommer man ju långt. Ordet shopping torde vara internationellt godtagbart på vilket språk som helst.
(så kan jag ju slänga runt med smidiga och dagsaktuella fraser som o padre nostro che ne cieli stai, nostro amico hai chiesto alla montagna, lasciate mi morir, o mio babbino caro och andra små käckheter ur min italienska repertoar.)

Men om man har klarat sej med att säga o lux perpetua (som fö är latin och inte italienska!) för att få på läslamporna i bussen (true story!), ska jag väl klara vadsomhelst.

onsdag 17 oktober 2012

Neggo-dagen

onsdag 17 oktober 2012
Det finns ju ett och annat jag har lite otalt med, typ varför IKEAs påslakan inte har hål däruppe, varför  cancel-knappen på iphonens sms sitter så olägligt, varför det inte kommer tv-serier denna vecka eller varför jag inte får ihop steg till stegmätaren med att bara tänka på promenader. Men istället för att ödsla energi på detta tänkte jag börja fokusera på roligare saker, typ vad jag ska packa med till Italien. Men det resulterade i att jag fick väldigt mycket otalt med a) handbagagerestriktionerna och b) bykandet som bör ske i god tid före avresa. Alltså helst igår. Och med ens har jag bevisat för mej själv att allt går att vända till det negativa, om bara viljan finns där.

måndag 15 oktober 2012

Inledningskoma

måndag 15 oktober 2012
Okej, Camsan skriver om helgens körbravader. What she said.






Trots att kroppen, själen och hjärnan gjorde ett lamt försök till protest tog jag på mej både underkläder och byxor och drog på 1-årskalas. Godsaker i sikte gjorde det värt besväret. Och sällskapet också, förstås.
Att inleda pappamånaden med koma och karkki har trots allt inte varit dumt alls.

fredag 12 oktober 2012

ivern, del 2

fredag 12 oktober 2012
En kväll i höstas uttalade Sami de magiska orden. Ni vet dom där som är bland de finaste som finns:
- Jag tycker att du ska få välja en tv-serie och så börjar vi följa den tillsammans.


Nu gäller det alltså att välja med omsorg. Livets stora val.

torsdag 11 oktober 2012

ivern, del 1

torsdag 11 oktober 2012
Igår konstaterade Sami fundersamt att jag tycks vara ivrigare än han inför hans stundande pappamånad. Men alltså trumpeter och fanfarer så jag ska greja. Ska jobba, pyssla, fixa, gå till frissan, gå på gym, jogga, läsa, sticka, jobba. I fred. Bomber och granater så skönt. Istället för att lufsa hemma hela dagarna och plocka städa tvätta diska kocka är jag den som får komma hem till doften av rent hem och middagsmat på bordet. Fan vad livet är rättvist ibland.

tisdag 9 oktober 2012

Oflyt

tisdag 9 oktober 2012
Då man har en skål med choklad men är jätteosugen på choko.
Då man inte hittar det man letar efter.
Då barnvakt 1 inhiberar.
Då barnet sover en hälften så kort lur som det brukar.
Då man inte förstår vart tiden tar vägen.
Då man inte fattar stickbeskrivningen.
Då barnvakt 2 inhiberar.
Då chokladen fortfarande inte lockar.
Då barnvakt 3 inhiberar.
Då man inte kan kolla på tv-serier i sängen för att barnet vill leka.
Då man måste leta efter barnvakt.
Då man har ätit choko trots osug och därefter mår mest illa.

Då alla ovanstående infaller samma dag vet man att just den dagen är ganska obra.

måndag 8 oktober 2012

Hej måndag!

måndag 8 oktober 2012
Idag är en speciell måndag, för idag är sista måndagen på ett tag då Samppa måste stiga upp i arla morgonstund för att dra till saltgruvan. För nästa måndag börjar hans pappamånad! Jag ser framför mej hur vi bara kommer att ha sköna sovmorgnar och se en film, dra ut på länk i skog och mark och pyssla i vårt hem. Nej, vänta nu. Sovmorgnar? Har vi inte haft sen femte januari. Se en film? Vi har sett typ en film som jag har hållit mej vaken igenom sen januari. Men lite länk och pyssel ska det väl bli ändå. Fast Samppa sitter och tror att jag ska börja stiga upp kl 7 och fara på jobb nu när han är pappaledig. Man ba eh? When have I e-ver jobbat 8-16?  Men hursomhelt kommer det ju att bli fierce med pappaledighet! ♥ familjen.

fredag 5 oktober 2012

Emil-facts

fredag 5 oktober 2012
Idag fyller Emil 9 månader. Han har utvecklats till en riktig busunge som skämtar och skrattar med oss hela tiden. Själv är jag mycket nöjd att jag lyckats hålla mitt barn vid liv i 9 månader utan att söndra honom det minsta. (förutom dendär gången då jag tappade honom rakt i lavoarkanten, men det kanske vi kan glömma)
Hans aptit är mycket god och hittills har han glatt skövlat ner allt jag bjudit ut, förutom ägg. Ägg var sanslöst äckligt enligt Emil och har grinade, spottade och fräste. Pincettgreppet är ganska stadigt och han tycker det är skoj att få äta saker med egna händer.
Han ålar sej fram i racerfart och är mycket intresserad av golvsilen i badrummet, en skruv på wc-byttan, vinskåpet, vår tambur och alla sladdar han bara kommer åt. Emil gillar en god bok och att bli kittlad och gosad med. Han klappar gärna i händerna och sitter glatt på pottan och filosoferar en god stund. Bä-bä-bä och dä-dä tycks vara favoritstavelser just nu. 
Sover gör han också nuförtiden. Lunchtid tar han sej en blygsam 2-2,5-timmes lur och senare på eftermiddagen snusar han ännu nån timme. Om nätterna vaknar han 1-3 gånger, vilket känns som ren och skär lyx i jämförelse med hur det var tidigare. 
Ofta sjunger Emil med då jag sjunger för honom, men han är ganska kräsen gällande musiksmak. Det ska vara bra musik, annars grimaserar han eller tittar på mej med en mycket likgiltig blick. En riktig koloratursopran är han också; jag har träffat min överman rent höjdmässigt. Han piper glatt och ledigt upp långt över 4-strukna oktaven och i "vi härmar varandras ljud"-leken har jag fått se mej besegrad många gånger.

Ja, sån är vår Emil just nu - fortfarande en riktig solskenspojke.

tisdag 2 oktober 2012

A walk on the wild side

tisdag 2 oktober 2012
Idag vaknade jag utvilad och fräsch som en nyutsprungen nyponros och när jag steg upp och kokade kaffe kände jag mej plötsligt lite vild. Nåt nytt måste hända idag liksom. Dendär berömda kanten som vi så gärna lever på här i huset, ni vet. Så jag tog mej en snabb funderare och det bästa jag kunde komma på var att helt otippat en random tisdag som denna byta mugg för morgonkaffet. Så jag sträckte ut min långa arm och tog en muminmugg istället för en KoKo-mugg. Sen satt jag där och drack kaffet och försökte hitta dendär känslan av nystart i livet. 
Men asså jag vet inte. Det känns liksom inte som stormvarning i förändringsvindsmått mätt. Det verkar faktiskt inte vara så stor skillnad på mugg och mugg. Om jag ska vara brutalt ärlig så känns det lite lame och jag tror inte att jag kommer att ta en muminmugg i fortsättningen. Dock kvarstår en liten känsla av besvikelse och svek, jag menar ska det faktiskt inte vara nån skillnadvilken mugg man tar?

Efter denna minst sagt äventyrliga morgon blir det verkligen spännande att se vad dagen skall föra med sej.
uuh uuh jag är så Vild!

måndag 1 oktober 2012

Planeringen

måndag 1 oktober 2012
En god planering är a och o här i livet. Det är därför jag sitter i mina ytterst våta och leriga länkare på bussen på väg till operan, för att jag planerade att hinna till bussen. För att hinna till bussen måste man springa hårt genom skog och mark (genvägen alltså) längs en snårig våt och lerig stig och över några diken och då kan man tycka att klackisar kan te sej tämligen olämpliga för ändamålet. Det är därför klackskorna är i tryggt förvar i väskan.
Planering peeps, planering.