onsdag 27 februari 2013

Jämna plågor

onsdag 27 februari 2013
Dålig blogguppdatering; har varit upptagen med att äta på restauranger, hoppa i snödrivor, sova på hotell, shoppa, äta Merkkarin, titta på Borgen och naturligtvis fira mina jämna 33 jordsnurr. Att sånt.

Lovar att blogga lite om allt det fina som har hänt. Men nu hörni, nu skiner vårsolen! Så vi tar det en annan gång.


Hälsningar,
Sitter på terassen i solen med sovande barn och kaffekopp

fredag 22 februari 2013

Saker som kommer ur min mun, del 77

fredag 22 februari 2013
Jag gick mej ut på jeansuppköp. I JC fick jag mkt trevlig och kunnig betjäning. Var (och är fortfarande) på jakt efter gråa jeans. I JC tyckte tjejen att jag för det första köper 2 storlekar för stora jeans. Ba jaha? Okej, så jag klämde in min fluffiga lekamen i pyttepyttesmå jeansstackare, och ja, där ser man! De såg faktiskt rätt bra ut! Eftersom jag ändå inte var helt 100% nöjd med modellen tog hon fram ett par andra, stentvättade grå-ish jeans.

Hon: de här är sommarens mode!
Jag: Nja, det där är nog för ungdomligt för mej.
Hon: (skrattade lite förläget) eheehee, okej!

(tänkte därtill säga att 80-talet ringde och ville ha sina jeans tillbaka, men hejdade mej i sista stund. Att försöka sej på hipsterungdomslingo som var pop år 2011 kändes plötsligt helt jättefel i sammanhanget.)


Sen gick denna tant till H&M och köpte en bouclékavaj istället. Hej medelåldern, jag är här nu!

torsdag 21 februari 2013

Slingan här hej!

torsdag 21 februari 2013
Okej, jag var till frissisen idag. Slingade håret. Det syns eh, jättemycket? Fast live syns det faktiskt lite mera än i photo boothen.
Uuh uuh jag har en slinga!
I övrigt har jag ätit thaimat, nötter och glass och tittat på Borgen. Svinbra. Kan faktiskt inte klaga.

onsdag 20 februari 2013

Att resa med barn

onsdag 20 februari 2013
Applåder och fanfarer: vi åkte tåg till Vasa och ankom vår slutdestination med den mentala hälsan i behåll!

Uuh uuh! En applåd för Mej!
Jag och Emil tog alltså tåget upp till plattlandet för lite sportlovsfirande. Att resa med en 1-åring är... inte tråkigt. De första 15 minuterna gick strålande. Emil var nöjd med att få vara med och ställde inga större krav på underhållningsservicen. Kraven på sysselsättning steg dock i takt med kilometrarna vi reste. I något skede tröt min underhållningsork lite grann och jag förvandlades till en av morsorna som jag själv skulle ha föraktat innan jag fick barn. Jag lät min son löpa amok och bl.a. exalterat slita sönder en tidning och upphetsat skrika ut sin glädje, medan jag själv åt godis och läste ett modemagasin. En kvinna som råkade gå förbi gav mej en mördarblick och jag fick ge mej och lägga ifrån mej min tidning för att istället ägna mej åt uppfostring.


And there's nothing more to see here, folks! sade min son politikern
Sammanfattningsvis kan vi dock konstatera att min son är ett mycket trevligt resesällskap och så länge underhållningen och servicen var till belåtenhet var han sitt mest strålande, soliga jag hela resan.

måndag 18 februari 2013

Han är en Skämtare, dendär Samsan

måndag 18 februari 2013
För nån dag sedan inhandlade jag den bästa tejpen ever: döskalletejp från Tiger. (eventuellt handlade jag samma vecka "ganska mycket" annat också)
Sjukt kul att följande dag i matbutiken fiska upp sin plånbok ur väskan och finna den igentejpad med ifrågavarande tejp.

Uuh uuh så roooligt. Och tufft!

söndag 17 februari 2013

Sunday bloody sunday

söndag 17 februari 2013
Idag åkte vi i den största pulkabacken hittills i Emils liv. Därtill åt vi banan, kastade havregrynsgröt och badade bastu. Då dagen äntligen började närma sig sitt slut stämde vår son upp i vad som kunde kallas århundradets illvrålsfest. Detta höll han på med i 3 timmar, tills han plötsligt bara somnade på soffan. Vi hoppas att det är tänder på gång, annars kan det vara att vi kommer att behöva ta in på mentalsjukhus hela familjen.

Mor och son i pulkabacken en synnerligen grå söndag.
Uuh uuh så hårt det går!

lördag 16 februari 2013

Erkännande

lördag 16 februari 2013
Okej, ny last: Borgen. Så himla frikkin bra.
Eftersom jag oturligt nog bor med en oteve:ig man blev jag i hemlighet lite glad då Samppan meddelade att han tänkte åka in till stan och slå runt eftersom det innebär ostörd tv-tid med tånagellackning* och vin för mej.


*asså det är ju lite stressande att vi har detdär babysimmet mitt i vintern. Måste ha lackade tånaglar då ju. Har skämts i ca två månader nu över att jag har de mest ovårdade tånaglarna av alla i Hagalunds simhall på söndagsmorgnar kl 10, så nu har jag bestämt mej för att agera lite progressivt och se till att råda bot på den offentliga skammen. Från och med ikväll är lördag = tånagellackningsdag. Mitt liv har fått mening. 

fredag 15 februari 2013

Tacotacksamheten

fredag 15 februari 2013
Det var nu en arma tur att jag hade lagat tacos till middag. För när klockan närmade sig 20.30 var jag så trött att jag inte ens orkade uttala ordet fredagsmys. (för alla vet att tacos = det ultimata fredagsmyzet)

Den Heliga Fredagkvällen blev inte helt bortkastad.

Over and good night.

torsdag 14 februari 2013

På gång:

torsdag 14 februari 2013

Är för lat för ett vettigt blogginlägg så det får bli punkt- & suddiga foton-form.
Bl.a. detta är på gång just nu:
- gult
- turkost
- sömn
- spagetti
- inredningsbloggar




onsdag 13 februari 2013

Mamma Mu

onsdag 13 februari 2013
Vi läser djurboken på pottan:

Jag: Där e kossan. Kossan säger Mu.
Emil: Dä. mamma.
Jag:kossan. Kossan säger mu. Var e kossan?
Emil: (pekar i boken) mamma.

Jaha nä men låt bli då.
Att inte bita den hand som föder en, ja se det har gossen minsann inte lärt sej ännu.

söndag 10 februari 2013

Sista sömninlägget

söndag 10 februari 2013
(alla hurrar)
Okej, såhär är det. Sedan vi började med sömnskolan har Emil varit olustig och gråtig/gnällig. Våra morgonrutiner är helt huller om buller eftersom nätterna varit så konstiga, och dagsluren har varit jättekort. Maten har smakat dåligt och överlag tycker jag att min finaste lilla kille har verkat otrygg/annorlunda. En fas? - ja säkert - men ikväll hade vi en fullkomligt hysterisk kille som inte ens lugnade sej i famnen. För hela vår familj gav dethär enbart riktigt dålig fiilis och magknip och jag och Sami var rörande eniga om att nu lägger vi punkt för dethär sömnskoleförsöket. Kanske gör vi ett nytt försök nästa vecka eller nästa år, det får vi allt se.
Istället kör vi hårt på att Emil nog i sinom tid kommer att lära sej att sova och fr.o.m. inatt får han åter komma mellan oss och sova (om han vill. heh.). Visst är de ju lite tungt att behöva stiga upp och hämta honom där 1.30-tiden, men det är på intet sätt oöverkomligt. Dessutom är det trots allt löjligt mysigt att sova med honom och Sami i vår familjebädd.
Om det känns som ett nederlag? Såklart. Men lättnaden som påföljde vårt avslutarbeslut vägde upp alla gånger.


Jag vet ju såklart att inget barn dör av att skrika lite och att en fas är en fas och att allt kan bero på sjuttiotusen olika saker, men att följa sitt hjärta är ändå det viktigaste.

Tredje natten

Om det gick bättre tredje natten gillt? Nope. Det kan man nog i sanning inte påstå. Under kvällen hörde jag hur han gnydde många gånger, men kom själv till ro utan problem. Men. Vid midnatt brakade skrifesten lös och ungen var lite förbannad. Dethär höll på från och till fram till kl 03.20. Sen följde en sömnperiod som varade till kl 06 då det på nytt kom skit i fläkten. Lite före 7 hämtade Sami honom till vår säng men då var han så uppe i varv, dels pga det ihärdiga gråtandet, dels pga hans pappa hade kommit hem under natten. Sen var det bara att kasta aggressionerna och tröttheten i brunnen och stiga upp.
Om jag verkligen tyckte att sömnskola kändes som en skit idé inatt? Det kan ni ju fundera på.

lördag 9 februari 2013

Sömnskolan - dag 3

lördag 9 februari 2013
Kvällens nattning var ungefär likadan som föregående och gick på en halvtimme allt som allt. Emil var ganska arg, men sen lugnade han sej först i min famn och sen i egen säng. Själv stod jag lite närmare dörren jämfört med igår, så det kanske funkar?
Har försökt deala med pojken att jag är i rummet så länge han försöker somna. Om han härjar och rumsterar och skriker, då går jag ut en stund och väntar. Jag måste medge att det känns lite roligt att märka att han är helt på kartan med reglerna då jag kommer in i rummet. Står han i sängen och skriker är det bäst att ta upp honom en snabbis i famnen för att lugna, men om han sitter i sängen då jag närmar mej dyker han blixtsnabbt ner tillbaka och flinar medan han bökar med täcket. Som om dethär med att somna vore nån slags rolig lek. Pfft. Själv ser jag som ni märker sömnskolan som ett ultimate endurance quest på liv och död.

Sömnskolan - andra natten

Andra natten i sömnskolan gick bra. Emil vaknade ganska många gånger (23, 23.50, 00.30 och 01.10) men endast 2 gånger behövde han tas upp i famnen. De andra gångerna räckte det med att jag lade honom tillbaka och ligga i sängen och pajade lite. Stod i mitten av rummet tills han var helt dåsig/hade somnat. Mellan 1.30 och 6 sov han utan att vakna en endaste gång. 6.30-ish fick han komma med mej och gosa i sängen och sen vaknade han superglad kl 8.20.
Själv var jag jättejättejättetrött kl 6, men jag hoppas att det här bär frukt småningom. Jag börjar verkligen längta efter att få sova typ 7-8 timmar i ett sträck om nätterna. Börjar vara tillräckligt länge sen sist.

fredag 8 februari 2013

Sömnskolan - dag 2

fredag 8 februari 2013
Andra kvällens nattning. Såg ut ungefär som första kvällen, dvs gick rätt smärtfritt. Tog kanske lite längre i anspråk, mest för att jag försökte att inte hålla honom så länge i famnen. Han sprättade ju upp och sitta/stå ganska nervprövande många gånger, men nån hysteriskt skrikfest var det aldrig frågan om. Stod själv i mitten av rummet, rätt nära dörren hela tiden. Imorgon blir det att röra sig enbart i dörröppningen då.
All in all var vi klara på en halvtimme och med humöret och den mentala hälsan i behåll.

Sömnskolan - första natten

Om insomnandet igår kväll gick som en dans på rosor var det minsann andra bullar på natten. Emil sov som en stock mellan 19.45 och 01.15. Efter det kunde man kanske säga att shit hit the fan. Ungen förvandlades till hysteriskt monster. Han har ju alltså varit van vid att få sova med mej det "andra passet" och han gjorde det ganska klart för mej att han tyckte att det var en bättre deal än dethär.

Mellan 01.15 och 03.15 skrek han nästan konstant, eller med 2-3 minuters intervaller. Jag gick in, lade handen på, men fick snabbt lyfta upp honom i famnen för att lugna honom. Lade ner honom tillbaka, ofta fortsatte gråten, på nytt samma sak. När han lugnade sej gick jag ut ur rummet. Såfort jag var på andra sidan dörren började gråtskriket. Gick in, lugnade och gick ut igen. Emil tystnade, men började på nytt skrika efter 2-3 minuter. Samma rumba jadibladibla.
Försökte - och lyckades förvånansvärt bra - att hålla mej lugn och konsekvent. 03.15 somnade han och sov till 06.00. Samma skrikfest började, men con fuoco. Han skrek, slog, bet, klöste och sparkade mej då han kom upp i famnen och var rasande arg. Jag var sjukt trött och blev till slut irriterad på pojken, mej själv, sömnskolan och världsalltet. Då samma 2-3 minutersintervall i skrikandet hållit på i en timme gav jag upp och kl 7 tog jag honom i famnen och gick till min säng. Han somnade på ungefär en nanomikrodels sekund och så sov vi en timme.

Vet att det sista var jättedumt och att det högst antagligen suddade ut de tidigare försöken i rummet. Men eftersom jag är ensam med Emil och ingen avlösning är att vänta förrän söndag bara måste jag få dendär timmen sömn för att orka busa, leka och jobba idag och imorgon också.

Om jag inatt tyckte att dethär med sömnskola kändes som det mest idiotiska någonsin? Svar ja.

torsdag 7 februari 2013

Sömnskolan - dag 1

torsdag 7 februari 2013
Eh, okej? Emil somnade typ 19.45? Dock är jag nog osäker på om det faktiskt var så att han somnade "för sej själv". Några gånger fick jag gå in i hans rum (precis som alla tidigare kvällar också) och två gånger fick han komma upp i famnen för att coola ner. Skillnaden denna kväll var att nattningen gick betydligt snabbare (under 15 minuter sammanlagt) och jag försökte vara ganska tydlig med att berätta för honom att han nu får gå tillbaka i egen säng (det har jag nog varit tidigare också, efter att han lugnat sig i famnen först).
En annan stor skillnad från andra kvällar var mitt eget sätt att agera. Jag har verkligen peppat mej själv mentalt i en veckas tid för detta (var förberedd på många timmars skrik) och förstås känner också barnet av förälderns lugn och beslutsamhet.
Efter att ha läst på lite om olika metoder och med hjälp av Esbo stads familjeledare (perheohjaaja?) som var hos oss på hembesök förra veckan beslöt jag mej för en blandning mellan "tassmetoden" och metoden där man för varje kväll flyttar längre ut ur rummet. Tror dessa två fungerar bäst för oss.

Nåja, får se hur det går. Å andra sidan är jag väl kanske en ganska mesig sömnskolare också, och tror på små babysteps hela vägen. Ikväll såhär, imorgon kanske det bara blir en famnomgång och senare kanske ingen alls.
Tror nattvaknandet där kring 01.30 blir en betydligt större utmaning. Sedan typ december har han ju sovit tillsammans med mej efter "det stora uppvaknandet" just kring den tiden, men ikväll ska det bli andra bullar.

onsdag 6 februari 2013

Sömnskoletips emottages!

onsdag 6 februari 2013
Okej, nu kommer en serie inlägg om min sons (och min egen för all del) sömn att ta vid. Ointresserade kan sluta läsa.

Imorgon skall jag försöka inleda sömnskola åt Emilius. Är mkt nervös och spänd för hur det skall gå, men är beredd på skrik och tårar (från båda sida). Har eventuellt tänkt vaka första natten, men får hur det utvecklas. Som det är nu somnar Emil med ibland fler och ibland färre om och men tillsammans med nån vuxen person i rummet. Han somnar inte i famnen, men gillar då nån sitter hos honom tills han får tag i sömnen. Sen vaknar han x antal, varierande gånger och senast där kring 02-tiden vaknar han till ordentligt då brukar han få komma med mej och sova. Oftast somnar han om redan på väg från sitt eget rum till vårt sovrum. Där sover han sedan ofta ända tills morgonen gryr - med undantag för några små  miniuppvak - och det blir dags för uppstigning. Så man kunde väl säga att förutsättningarna för en lyckad sömnskola är vad man brukar kalla goda.

Men ni som har sömnskolat era barn, vad har ni för råd och tips? Allmänna eller specifika - spelar ingen roll. Tror jag kan behöva alla goda råd som kan fås!

söndag 3 februari 2013

Puu-huust

söndag 3 februari 2013
Idag debuterade Emil som vaken konsertbesökare då han tyst och snällt satt och lyssnade på sin mammas fina Evivakör. Det bästa torde dock ha varit applåderna & snacksen han blev mutad med för att uppnå detta finbeteende.
Måste medge att jag var mer nervös för Emils uppförande än för mitt eget&körens uppträdande, men Emil uppförde sig alltså exemplariskt och kören sjöng som små änglar och jag drog en lättnadens suck när konserten äntligen var över.

Hälsningar,
mkt stolt mor & dirigent

fredag 1 februari 2013

Rekommendationsleken tvärtom

fredag 1 februari 2013
Vad jag INTE rekommenderar:
- fixa sej konsertklar tillsammans med ettåring.
Varför? Krämertuberburkartampongerhårspännentrosskyddtoapapperhanddukar över hela badrumsgolvet och kontaktlinserhårborstekrämtub i toan*. Tillexempel.


*ok, medges att toalocket uppe var ett rookie mistake från min sida