På preggofronten en hel del nytt

Har gjort i princip enbart babyrelaterade grejer idag. Rådgivning, Storkboets legendariska förberedelse, del 1, och vagnshopping. Som plus lite babyklädsuppköp på kvällskvisten. Dagens största behållning är väl att vår lilla Omppelur är lång som en stång och smal som en pinne, men växer bra och som den ska, min lilla mage till trots. (alltså längden är betydligt över kurvan, vikten strax under. Därav det enorma trycket kring mina lungor; den stackars ungen har trångt med utrymme för sin gängliga kropp) Omppelurens mor befinner sig exakt mitt på de flesta kurvor, på viktkurvan strax under. Är ett medelmåttigt underverk. Rådgivningstanten kollade alla värden och frågade mej om jag idrottar väldigt mycket. Jag släppte ett skratt som svar. Hon såg ut som ett frågetecken och förklarade vidare att idrottare brukar ha sånahär värden. Beslöt mej för att vara brutalt ärlig och svarade nej, har aldrig idrottat. År 2005 motionerade jag, men that's about it. Då blev tanten lite upprörd och tillade på skarpen att alla väntande mammor måste motionera för att hållas i skick och för att uppnå bra värden. Mhm, svarade jag till det.

Storkboet var givetvis sanslöst spännande. Ett tiotal likblekt rädda blivande föräldrar i ett trångt rum, en barnmorska med en dockbebis med navelsträng och moderkaka och ett plastbäcken i högsta hugg. Det var dock betydligt trevligare än jag vågat hoppas på. Behövde fälla nån tår av nervositet igårkväll och ha lite  nervositetsmagknip hela dagen idag, för säkerhets skull. För att säkert hålla spänningen uppe hela dagen måste vi gräla lite i bilen påväg dit också, för att det inte skulle kännas helt för bra för att vara sant. Väl framme verkade avdelningen helt okej, barnmorskan helt saklig och trevlig, och efter hennes genomgång kändes det faktiskt inte som en dödsdom att behöva föda barn. I slutet av den 3 timmar långa kursen (!!) var vi båda ovanligt överens om att inte bli kvar och titta på den legendariska förlossningsvideon, utan att istället fara därifrån med bra fiilis. Enkelt dagens bästa beslut. Efteråt förtärde vi en lyxmåltid på McDonalds och tyckte att det nog ska bli bra dethär med förlossning, trots allt. Speciellt Samsan tyckte att det ju inte verkar så jobbigt detdär med att föda barn. Mhm, svarade jag till det.