Så rätt

Efter en dag då det mesta har gått på tok och man kommer hem trött och ur led, då finns det inget som känns så rätt som att gå in till sitt sovande barn och tanka lite kärlek. Att få lyfta barnet i min famn, bära det till min säng och bara krypa ner bredvid var lätt dagens bästa stund.

Maslow kan slänga sig i väggen

Man kan ju lugnt påstå att det är sjukt mycket på gång nu. Bra sammanfattning av behoven just nu:

P som i pepp

Dagar som dessa, då det mesta har varit ett enda långt strul och mejlaringafixakollagreja, då är det i sanning fantastiskt att få stiga in i ett rum så fyllt av kvinnlig kompetens att det inte ens går att ta in. Att själv få vara en del av detta, ja det känns så himla fint. 

Pepp doesn't even begin to cover it. 

Allt har sin tid

Man vet att livet ser annorlunda ut nuförtiden, då man inleder en post-fest-söndag med att få sin kaffekopp uthälld av en fotboll som kommer flygande och har lunchmoussakan i ugnen innan klockan är morgon. 

Det mest annorlunda är väl att det känns rätt okej det också.

Two men and a ukulele

Som alla vid det här laget känner till är ju Samppan en överraskningarnas man. 

T.ex. så har han en ukulele.

Lördagsmyz i vår familj.

En trosfråga

Från Pythagoras till trosor. Det tycks vara snabba kast på denhär bloggen these days.

Idag hade jag en elev vars shorts var typ mindre än mina trosor. Då jag skojfriskt berättade det här hemma och åtföljdes av tystnad slog det mej att det är osäkert om det säger mer om mina trosor än om hennes shorts.

Pythagoras, vår gamle vän*

*av alla rubriker i världen tror jag bestämt denna hör till de minst sannolika att dyka upp på denna blogg.

Men alltså, detta har hänt:
Vi (Sami) grejar med vår spisfläkt. Han rådgör med mej om hur man ska räkna ut en vinkel. Jag skrattar och ser ut som ett levande frågetecken och i samma veva säger världens finaste Sami glatt men, vi kan ju använda oss av Pythagoras sats! Alltså who would  e-ver have thought att man nånsin skulle behöva detta igen? Eller ens minnas Pythagoras sats, eller - ännu värre - kunna använda sig av detta? Hursomhelst vill Sami, otroligt nog, fortfarande involvera mig i dethär och diskuterar hur man bäst går tillväga och ritar en formel på ett papper och funderar och jag känner mig dummare för var sekund som går för jag fattar och minns verkligen nada. Och samtidigt blir jag varse om en av de största skillnaderna mellan mej och min sambo: på högstadie&gymnasiemattan läste Sami så han fattade vad han gjorde medan jag läste för att inte få dåligt i provet.

Jag säger då det: livet - en enda stor överraskningsfest. Bäst att bara vara beredd på det mesta.

Glädjedödaren

När sambon funderar på söndagsmiddag och föreslår kebab, får ett njää till svar och ivrigt fortsätter med Ska vi laga pizza? Och man själv lite tyst svarar jag har handlat ingredienser till kållåda.

Högläsning fredagen till ära

Inte vårt vanliga scenario, om vi säger så. 

Emil har självmant sprungit in i sitt rum, krupit upp i stolen med en bok och har högläsning med sej själv. Däremellan high fivar han Puppe i boken. 

*dör gullighetsdöden*

Hur man köper lite tid

Ibland har man saker som måste göras. Då kan man t. ex. placera barnet här:

Och i samma stund som man skriver detta kan barnet hälla ut allt vatten på golvet istället. Bra köp av tid.

När jag ska göra grejer i Excel

Ookej, jag vet: inflation på roliga Giffar i cybervärlden just nu. 

Inte så jätteharmoniskt hemma hos oss ikväll.


P.S. Ifall ni vill skratta, klicka Här eller Här.

Never say never

Följande inlägg ingår i vår serie Saker du aldrig trodde dej få se på denna blogg. Ibland är livet en enda stor överraskningsfest.

Uuh uuh jag är så SPORTIG.

Men jag har faktiskt läppstift och rena kläder

Denhär bloggen tycks ha fått ett nytt, permanent inslag: att blogga på bussen/i väntan på bussen. *så himla busy och så* Så nu kan jag meddela att jag sitter här och väntar på bussen. Missade den jag skulle ha hunnit i tid med. Så nu blir det nästa och jag kommer att vara skitförsenad. Baksidan av att bo ute i förorten. *känns fint att komma försenad första dagen till jobbet.*

Om att ha det bra

När man kommer hem från jetejetelång arbetsdag (arbetshelg), barnet och mannen är i parken och mamma har fyllt kylen med världens godaste makaronilåda och man får en stund av stillhet. Och det finns vin. Ja, då finns det inte jättemycket att klaga på.

Bus i kvadrat

Såhär avleder man bus i arla morgonstund, så man hinner greja med allt sitt.

Så att man själv blir redo för bus i 50-talsstil hela dagen.

Okej, att garderobsfynda 50-talsstil var snudd på omöjligt i min garderob, men nåt fick jag ihop iallafall. Synd bara att vädret är bland de mest ofrisyrvänliga väder jag varit med om på länge. Så, nu är jag AFK hela dagen och busar på allt vad jag orkar.

Hälsobloggen

Ööh, okej! Det blev tydligen chips- och glassdieten till lunch idag. Vad som hände med  jag vill nog leva hälsosamt nu och sporta och få sunda vanor vet vi inte. Mitt försvar till detta förkastliga leverne? Men det är ju så varmt idag.

Tur man har stark karaktär och kan stå emot frestelser och så.

Mina nya phrendz

Alltså vi måste prata om min nya kärlek: Amanda & Hannahs podcast. Allt dessa kvinnor säger är ju guld. De behöver bara öppna munnen och jag ba Jamen Ja, just så där! Ja, sådär känner ju jag också! Exakt! Dom tar upp bra saker, skojar, skrattar och är ändå lite allvarliga också. Jag älskar det. Mitt liv har ju liksom fått ny mening iom dessa kvinnors prat. Känns ju nästan som om vi skulle känna varann lite redan. Början på en härlig, livslång vänskap, typ.

Äntligen!

Vardag! Vardag! Vardag! Som vi (jag) har längtat efter detta. Dagis har öppnat (hallefrikkinluja), Emil blev nöjt kvar vid sin gröttallrik och vinkade ett kungligt adjö till sin mor, jag får gå på möte, mejla roliga mejl och ringa trevliga samtal. Tillochmed vädret är med mej, inget jäkla shortstvång och detärsåhärligtävädersåvimåstevarauteheladygnet-crap här inte, utan hederligt byxväder.

Uuh uuh jag är så glad över vardagens ankomst!

-----
Tässä perheessä iloitaan arjen paluuta hullun lailla. Päiväkoti on taas avannut ovensa meidän pikku riiviölle (joka tänä aamuna iloisesti jäi syömään puuroa (!) ja vilkutti kuninkaallisten tavalla onnelliselle äidilleen). Ja minä saan istua kokouksessa, kirjoittaa kivoja sähköposteja ja soittaa mukavia puheluita. Jopa sää on puolellamme- ei enää shortsipakkokelejä (paitsi että niinä päivinä kun me ollaan vapaalla ois kivaa jos pääsisi vaikka vielä uimaan, jooko?) Bring it on Arki!

Lördagslycka

Bakgårdsbad i gassande solsken. OCH SÅ KÖRDE EN BRANDBIL FÖRBI! ibland behövs det rätt lite ändå.

Innelek

Det är minsann en utmaning och ett heltidsjobb att hitta på saker att leka och göra med en 1,5-åring hela tiden. Visst; läsa bok, rita, bygga med lego, titta på barnprogram, jaga varann runt soffan, diska tillsammans... Men de resterande 8,5 vakna timmarna då? Är det fint väder är det såklart parken som gäller en del av tiden, men om det spöregnar mest hela dagen... Ja, då kan man tejpa sej en bilbana. Låt vara att det bara är jag som hålls på vägarna, Emil verkar ha noll respekt för trafikregler. Det var iallafall lite kul att tejpa dit den tillsammans.

uuh uuh jag är så påhittig!

Och ja, man får tipsa om vad man kan göra med fartfyllda småbarn om dagarna.