Den 74 nystarten

Jag är inte den enda, och det är inte min första gång. Som jag gör en comeback med bloggen. Den lever och dör, denna blogg, likt en katts nio liv verkar bloggen har ännu fler. Vi kan kalla min senaste paus för en semesterpaus. Eller en ingen blogginspirations-paus. Hursomhelst vill jag inte lämna min käraste blogg.

Mitt sanslöst spännande liv fortsätter. Sedan en vecka tillbaka grejar jag med julsånger. Det började jag med samma vecka som sommaren visade sin finaste sida. Timing is everything.

Några pics från sommardagar som gått:

Uuh uuh sicken idyllsommar.

Konstiga sommaren

Den här sommaren då. Är ju i sanning inte en vanlig sådan. För det första kylan. För det andra simmandet. Sa hon simmandet? tänker ni nu. Ja, svarar jag. För denna sommar har jag simmat. Två gånger varje dag sedan vi kom hit till sommarparadiset. Inte pga behov av svalka utan pga skönt. Mmhmm. Den här sommaren ÄR konstig. Är inne på sommarens fjärde bok. Har inte ätit glass varje dag pga kylan. Men vi har haft det gott ändå. På alla vis.

Har också åkt båt.

Kesäfleda och annat somrigt

Far drog söderut till saltgruvan, medan vi fortsätter att förlusta oss i vårt sommarparadis. Jag har min sedvanliga sommarfrisyr, Emil har lekt mycket butik i lekstugan och ibland har solen förärat oss med ett besök. Att klaga känns i sanning lite avlägset. Eventuellt vore det isåfall på den arktiska kylan som faktiskt inte känns helt okej den 13.7. men det är ju lite meningslöst att klaga på vädret så vi skippar det. 

Har ni vägarna förbi så stick er in på en kaffikopp vettja!

Den vilda

Det är länge sedan jag var wild and crazy. Men inatt skedde det: jag vakade osedligt länge framför tv:n. Zappade mellan Jukola och bröllis och levde helt enkelt loppan i tv-soffan.
Så imorse bestämde jag mig för att fortsätta vara lite oberäknelig och åt således frukost först kl 10.15 och drack kaffe ur en annan mugg än vanligt. Kaffe behövs en vild morgon som denna, då jag vakat halva natten och känner mig som en ung och fri konstnärssjäl. Jag menar, jag drack ju en cider också framför tv:n igår. Kalsarikännit the 2015 edition.

On top of everything har jag lackat naglarna också. i TVÅ lager.

Bra flyt

Efter allt detta jäkla oflyt (kunde ju inte ens uttrycka mitt missnöje över Netflix förståeligt igår. Min avsikt var givetvis att gnälla över det dåliga utbudet.) kan ni tro att lyckan var total då jag i panik imorse letade efter mitt KELA-kort (som sedan visade sig vara på helt rätt plats!) och därtill hittade en 50-lapp i innerfickan i en väska. 

Och, idag gäller det. För att bryta trenden med oflyt ber jag ödmjukast om universums alla jäkla tummar idag, då jag nu styr stegen mot nya provtagningar.

Jag ser femtilappen som ett gott omen.

Och, eftersom alla undrar hur fager jag är these days, kör vi en selfie. Jag tackar den som uppfann sminket.

Vi, som satts att leva i besvikelsens epok*

Asså, jag vill ju inte vara en gnällare, men jag behöver ett forum för att få uttrycka en viss frustration och kom då osökt att tänka på min egen lilla blogg. Jag vet inte med er, men jag känner relativt ofta en viss Netflix-besvikelse. Liksom, varför finns inte allt material tillgängligt där? Detta stör mig (antagligen osunt) mycket.

Obs: Väl medveten om att folk i världen lider nöd och att det finns mobbning, ojämställdhet, pedofili och annan skit, väljer jag denna gång att inte lyfta blicken högre än till mitt eget tv-utbud. En annan gång ska vi filosofera över de riktiga problemen.

Bland annat detta kan man sysselsätta sin lilla ärthjärna med under sin konvalescenstid. Ja, samt med att arra sånger också. Jäklar sicket arr-flow jag har nu.


*poäng! och extrapoäng åt den som vet sången

Kulinaristfredag

Ber att få rikta er uppmärksamhet mot vår oerhört lyckade fredag, åtminstone vad maten beträffar. Spenatplättar till lunch (obs! Hemgjorda, svingoda!) och moussaka till middag (också kalasgod, skulle räcka minst två-tre dagar, finns en portion kvar). 

Inte för att vi skulle äta bara tråkmat andra dagar heller, men denna dag tog verkligen vårens kulinariska pris.

Var bara det jag ville meddela. Nu ska jag sova ca 100 timmar.

Superwoman

Föga anade jag väl när vaknade denna gråa lördagsmorgon att jag bara några timmar senare skulle ha ett städat hem, nybakta bullar i en korg och middagsmaten i ugnen redan innan lunch. Medan bulldegen jäste passade denna superwoman på att sakta men säkert beta av det gigantiska bykberg som dolt hela vårt hjälpkök i en veckas tid. Idag kunde man också stänga locket till tvättkorgen.

Jag säger då det, ibland förvandlas jag till en riktig superhjälte i hemmet. 

Passade förresten på att baka en sats vackra och en sats goda bullar. Varför dessa attribut ej sammaföll i samma sats är ett mysterium. 

Dålig dag

Av saker som är dåliga med magsjuka, toppas listan just nu av

1) torka andras (dvs mitt barns) spyor medan själv mkt illamående

2) att instagram just denna hemska dag råka vara sprängfyllt av matbilder.

Bland annat detta har jag tänkt på idag. Samt på hur hemskt kräksjuka är. Hemskthemskthemskt.

I'm Alive!

Hurra, jag lever. Var seriöst död igår efter det lilla kräkningsinfernot på tisdag kväll. Men nu, nu ska här jobbas, skidas, semestras och allt det där igen.
Bildbevis på att det icke enbart varit misär denna semester:

uuh uuh vi är så SPORTIGA

Självömkan deluxe

När man äntligen kommer sig iväg på efterlängtad skidsemester (slalom, en sportgren här i denna värld, som jag på riktigt kan) och får MAGSJUKA. Den känslan. Jag har ALDRIG magsjuka. Eländiga värld. Enda positiva är att Emil inte ännu insjuknat.

Firarsvängen och en massa flaskor

Alltså denhär veckan då. Ett enda firande från morgon till kväll. Familjemiddag på måndag, körfest på tisdag, kompishäng på onsdag, födelsedag på torsdag och drinks på fredag. Herregud, hur ska en snart medelålders kvinna som jag orka med detta hiskeliga firartempo! Jag blir ju helt slut av att bara läsa hur mycket det ska firas. Men det ÄR ju rätt festligt att min arbetsplats och jag delar på födelsedagen, faktiskt. Tårta och skumpa ftw.

Gårdagen bjöd dessutom på ett extrafestligt moment, då jag började stämma flaskor, som vi senare skulle spela Happy Birthday på. Där stod jag, framför vårt stora köksfönster och hade lite småbråttom med stämmandet och blåste febrilt i alla flaskor och försökte få nån ordning på tonerna. Mera vatten, nej mindre vatten, nej vad är dethär för ton, nej va? vänta nu och blåste andan ur mej (alltså kan jag avslöja att det är svårare än man kunde tro att få det rent och ens höra vilken jefla ton det är man riktigt blåser). Jag var i själva verket så uppslukad av alla flasktoner att jag inte lade märke till de förvirrade byggubbarna som stod utanför vårt fönster och stirrade in på the crazy lady with the bottles.  När jag fick syn på dem fortsatte de bara att apatiskt stirra på mej med tom blick. Då jag lite senare rusade till bussen med väskan fylld av klirrande flaskor (som vilken ung stundetska som helst, medelåldern som bortblåst faktiskt) kommenterade en av gubbarna bara att "sulla on aika monta pulloa siellä". Mmmmhmmm svarade jag och rusade iväg.

Uuh uuh jag är så påhittig. Men det blev faktiskt Happy Birthday i D-dur till slut!

Vad vi gjort

Livet är ju faktiskt inte ett enda långt jäkla bullbak, det är det ju inte. Så vad vi annat har gjort sedan bullbaket? Nå, vi har jobbat, jobbat, varit på dagis, lekt, busat, varit trötta och sånt. Sjukt spännande liv. Jag köpte mej nya slalomboots, Emil fick en slalomhjälm, jag förlorade en bitter Trivialmatch, vi åkte till SnadiStadi, jag käkade lyxfrulle på Ekbergs en söndagsmorgon och idag har jag gjort 20 armhävningar. Till exempel en sådan sak är ju verkligen värd att noteras i annalerna för framtida forskning. 20 armhävningar är minsann rekord för denna svaga lilla kroppstackare.

Uuh uuh vi är så sjukt sportiga, min son och jag!

Hej December!

Vi överlevde november! Jag firade månadsskiftet med att sova en lång natt. För en gångs skull kändes uppvaknandet helt okej (avskyr ju verkligen känslan av att ha uppväckts från de döda alldeles för tidigt) och tänker härmed fira december med att lägga mej i tid på kvällarna fler än en kväll denna månad. För att fira pigghet&december köpte jag bl.a. nya stolar till matbordet. Konsumtion, det är minsann svaret på det mesta.

Vi kör igång konsertveckan då. Onsdag i Helsingfors och lördag i Vasa. Två olika körer, två olika koncept. Kul på jobbet.

Love & Peace & tipp tapp!

Uuh uuh, jag är så pigg!

Vi fortsätter med bra flyt

Dagen då jag skall svänga runt Helsingfors olika hörn, ja se då börjar det givetvis snöa.

Mycket körig vecka, denhär. (höhö) Vaknade inatt och insåg att vi ju skall resa till Budapest på söndag. Vilket innebär att jag borde fixa, packa, greja i princip idag för att hinna med. Det blir i sanning spännande att se hur detta kommer att sluta. Förhoppningsvis med att vi kan landa i Budapest hela och ganska rena på söndagkväll. Nåja, i-landsproblem, trors allt. 

Hört idag

En elefant balanseeebrade...

Annat då? Nä men vi bakade en sats äckliga kex, min son och jag. Alla som känner mej känner även till mitt livslånga och passionerade kärleksförhållande till kex och jag är verkligen inte knepig då det kommer till kex - allt går. Men de vi bakade idag - jag är besegrad: allt går verkligen inte. Mitt enda krav? Att de ska vara ätliga. Det var dessa ej. Men Emil tyckte ju det var kul att baka, såklart.  Vad gör man inte för barnen, säg. Obs! Ironi. Massor med ironi. Och en mininypa bitterhet.

Bra liv

Ibland får man klaga. Hur mycket man vill. På (nästan) vad man vill. Och ibland har man inget att klaga på. Som idag: inge klagande så långt örat kan nå. Idag har jag: fått två tikkarin av min sambo, ätit gourmet-lunch på Solna, haft några skojiga chattar, ett trevligt och inspirerande möte och nu tänkte jag gå och hämta hem världens koolaste krokodil från dagismaskeraden* och sen bara leka och busa med den krokodilen hela kvällen lång. Ibland får man konstatera att man har ett bra liv, trots allt.

uuh uuh jag är en krokodil!

*obs obs! En lär sig av sina misstag och inhandlade i år färdig maskeraddräkt många dagar före tillställningen skulle äga rum.

Saker jag är mera intresserad av

För att svänga en ganska negativ och irriterande sak till något positivt säger jag såhär: här följer en liten tre-i-topp-lista på saker jag gillar:

1. Att läsa välskrivna texter. Med detta menar jag exempelvis texter som innehåller kommatecken och punkt.
2. När dessa kommatecken och punkter råkar sitta rätt, ens på ett ungefär.
3. Meningar som är ställda som frågor och därmed slutar med frågetecken. Är detta för mycket begärt? (är ett bra exempel på en mening som är en fråga och därmed inte avslutas med punkt)

Utöver ovannämnda, bra grejer, gillar jag givetvis också jämställdhet och kanelbullar. Bland annat.

Sorg och glädje

Dagens glädjebud: Skattebeskedet med bud om närmare en månadslön i återbäring. Fest!

Dagens sorgebud: insikten om hur otroligt liten månadslön och årsinkomst en har. Man lever ej av körsång allena. Eller, man lever ytterst sparsamt. He e int bara ti spela å sjong ligger ej så långt från sanningen som en kanske skulle hoppas.

Throwback thursday

För att hedra Instagramtraditionen med tillbackablickande torsdagar får ni ta del av en konversation på fejan:

Det var ju tider det, med MSN-chattar i tid och otid. Samtidigt som jag inte kan låta bli att känna mej som ett museum då jag tänker på (och pratar om) datarelaterade grejer som var aktuella för 7 år sedan. Jag menar, ungdomar av idag, som högst antagligen är mer slängda på dethär med ADB än vad jag är, vet knappast vad MSN är ens för nåt. Ålderdomen, hejhej.