Idag fick jag sådär i förbifarten i en bisats höra att jag har ett fantastiskt pedagogiskt öga. Ibland kan en liten obetydlig kommentar vara allt det man behöver höra just då; då man ser flottig ut efter en dags ansträngningar och håret har sett bättre stunder efter mössa på-mössa av-procedurer under dagens lopp, då man märker att man haft nåt mellan tänderna de senaste 5 timmarna man umgåtts med folk och då man inser att kjolen man valt är på tok för kort för sittande och att man på styrelsemötet visat halva rumpan i nästan 2 timmar. Ibland är det faktiskt sjukt trögt att vara jag.