Robert är en modig man. Ibland kan han få för sig att göra vågade och vilda saker, leva rövare, lite living on the edge-feeling, som att lägga in en beställning på svenska på en restaurang här i vår stad. Alla människor är inte begåvade med språköra och -talang, och det är helt okej. Men om man är en servitris i en restaurang i centrala Åbo, tycker man att uttrycket "en öl" inte borde vara helt överkurs. (speciellt efter tredje gången man försöker beställa "en öl")
Samtalet gick ungefär:
Rob den modige: en öl.
Servitris: siis... mitä?
Rob: en öl.
Servitris: eli...öööh
Rob: en öl (håller upp ett pekfinger för att illustrera det svåra ordet en)
Stackars servitris: siis..eeh ööh olut?
1 kommentar:
Helt otroligt. Även om det var nån sommarvikarie.
Skicka en kommentar