Igår var vi på teattää. I pausen samtalade vi artigt med fröken producent och vi berättade hur vi konstaterat att det var så länge sedan vi gått på hederlig teater. (såhär i efterhand: varför i hela friden sa vi det?)
Producenten: Nähä? Men vad går ni på då? (i en ton som var en blandning av lite spydig och ren förvåning. typ: vad är detta för människor egentligen? blandar med vad annat kan man gå på?)
Vi: (jag tar över snacket, den gode Råbäär är ju inte alltid så smidig i munlädret, framförallt inte så rapp med vita lögner) Ja, alltså vi går ju mycket på opera och konserter och sånt... musik... (eh, jo jättemycket. men man vill ju inte att kulturella nissar ska få veta vilken tråkmuija man är som helst degar i soffan i pyjamas framför reality-tv, så man drar ju till med nåt intellektuellt förstås.)
Hon: jahaa, det låter ju intressant.
Vi: (ivrigt nickande) jo, verkligen intressant. ja, vi är ju båda musiker, så vi gillar musik. (mest korkade inlägget ever. ja, jag skämdes.) (we score. not. tydligen upplevde vi (jag) att vi (jag) måste framhäva att vi ju nog förstår oss på kultur, även om vi inte har gått på teater på länge. så vi är nog viktiga människor. och bra. och kulturella/intellektuella/kloka)
2 kommentarer:
Antagligen tycker alla teatermänniskor att teater är mera kulturellt än musik. Sedan tycker säkert alla konstmänniskor att utställningar är mera kulturellt än teater. Högst av allt scorar såna där konstig modern teater/dans/performance som ingen jäkel förstår sig på och där dessutom skådespelarna är nakna. Eller kanske tom publiken också. Hörde att de har gjort nån sån grej här i hååfors också. Huuadåå.
Själv ser jag på grey's anatomy. Och gossip girl. Och en massa annat också. Det kallar jag högkultur.
"vi är ju båda musiker, så vi gillar musik" altså hahahahahaa jag tror jag dör! :D hahahaha
Skicka en kommentar