Jag undrar varför allt ska vara en sån jävla kamp hela tiden? Är det inte jobbet, så är det livet. Och vikten och kläderna och håret. Och finnarna i fejset. Och pengarna och sakerna man vill ha. För att inte tala om kärleken. Och städandet och tvättandet. Och så sig själv så där allmänt.
Ibland skulle jag faktiskt vilja dra åt helvete. Eller alternativt dricka en flaska rödvin. (fast det går ju inte, pga vikten och jobbet och hälsan och huden och fräschören, som man ju ska kämpa med).
3 kommentarer:
Församlingen sjunger: Aaaaaaaameeeeeen.
Och tusen tusen tack för boken! Jag blev så glad och rörd! Och kände att jag orkade kämpa lite mer. :)
så bra! Tänkte att kampen går lite lättare med en överraskning på posten ;)
jag gillar speciellt sidan 85, 46, 35, 25, 19, 14 och sidan 6 ;) (okej, så då vet vi alla att jag har läst boken från slutet till början)
En kampkram!
ja för fan. och är det ingen kamp så är det en enda rådd. alltså fatta vad det kan vara svårt för folk att bestämma sig.
Skicka en kommentar