Dag 7: Min bästa vän
Nu är det ju så, att jag inte har bara en bästa vän, utan två. Så dethär inlägget handlar om dem. Och om vänskap i allmänhet. Vänskap är ett livsvillkor. Det bästa med mina bästa vänner är att de är världens bästa bästa vänner. Med risk för att
Vi har delat mycket - det har minsann varit tider då vi har knackat runt och menat bä, utforskat restaurangbakgårdar och roskisområden i främmande länder i gryningen eller sett på 11 tv-avsnitt på en kväll, åkt cykeltaxin och varit trötta och pigga om vartannat. Vi har sett varann då vi har varit vårt vackraste och kanske vårt fulaste; i balklänningar, pyjamasar och chipskostymer. Vi har bjudit varann på mer och mindre kulinariska mästerverk, skrattat åt varandras bättre och sämre skämt, ältat, ältat och ältat saker, givit varann komplimanger, stöttat även mindre genomtänkta val och ibland kanske blundat för dammråttor och rådd. Vi har varit i varandras vanliga vardagsliv. Vi har delat mycket.
Vänskap är vetskapen om delade skratt, stöd och stunder. Vänskap är då människor stannar kvar, trots att saker och ting inte blev som man tänkt sej. Men vänskap är också viljan att välja dessa människor om och om igen. Trots meningsskiljaktigheter, misstag och tillkortakommanden, både de egna och den andras. Vänskap är att välja att dela nya stunder, nya minnen och nya skratt.
Och jag väljer Er ♥.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar