Besluten

Ibland fattar man beslut som kan vara livsavgörande. Som t.ex. imorse då jag vaknade utvilad, glad, pigg och fräsch som en nyponros (= det ovanliga scenariot*), tittade ut genom fönstret och just och just kunde ana mig till sol genom det gråa, två år gamla dammlagret som samlats på rutan. Jag satte mej upp i sängen och insåg att det har blivit dags och jag fattade ett beslut: fönstren måste tvättas. 

Så inleds måndagen med projekt fönstertvätt och jag tänker att detta må bli veckans goda gärning. Vad jag inte vet/förstår/inser/fattar är att belsutet är ödesdigert: med rena fönster kommer solen faktiskt in och skiner på alla andra smutsiga ytor. Beslutet om fönstertvätten har i ett ögonblick förvandlats från den goda gärningen till årets ondhet, eftersom de rena fönstren leder till insikten om behovet av städning av alla övriga ytor, skrymslen och vrår. Med detta ödesdigra beslut har mitt liv i en mikrosekund tagit en helomvändning och jag tvingas ombepröva alla mina tidigare beslut som lett mig dit jag är idag. Frågorna väcks och nu darrar min själ inför svaret. Skall jag blunda för sanningen (att jag lider av UTC t.ex.)? Skall jag fortsätta i samma gamla spår, i ekorrhjulet som aldrig tar slut eller skall jag styra mitt liv mot nya mål, där rena ytor är vardag och jag befinner mej i ett konstant renhetsvälbefinnande som doftar citron och Fairy?

Det är vid denna omvälvande helomvändning som jag kommer till den största insikten och ser sanningen i vitögat: beslut fattade i arla måndagsmorgonsstund är sällan helt genomtänkta och visa. Men nu är fönstren iallafall rena (och folk gillar min status på fejan i rasande takt).

*det var säkert det ovanliga scenariot, då jag inte kände igen mej själv som fick mej att fattade det underliga beslutet in the first place