måndag 21 november 2011

Domdär brösten

måndag 21 november 2011
Men hörni, denhär bröstdiskussionen, va? Är den inte lite onödigt svartvit? Det kan väl ändå inte vara så enkelt som att naturligt=bra och fejk=dåligt? Att vara någons fru skriver bra (och långt) om dethär och det får sammanfatta ungefär det som jag tycker. Alla är vi trasiga och ihopklistrade om vartannat och hur vi lappar oss är vår ensak och huvudsaken är väl att det finns alternativ?

För att livet inte enbart skall vara kroppsligt skall jag spendera dagen tillsammans med Erik Bergmans musik. (Jag har dessutom på känn att mitt liv nog hinner handla om bröst alldeles tillräckligt om några månader.)

4 kommentarer:

Lina Teir sa...

Exakt. Jag tycker att det måste vara upp till var och en om man vill byta ut sin soffa, sin bil, sina bröst eller sin parter eller vad som helst. Så länge man inte tror att ens värde som människa ligger i om man har de där brösten eller den där bilen eller vad det nu kan vara. Det är där problemet ligger tror jag - om man tror att ens liv kommer att bli helt fantastiskt underbart om man bara får en ny soffa. Eller bil. Eller bröst. Eller partner. Blev komplicerat det här nu. :D

Hanna sa...

Jamen exakt sådär är det ju! Du tar orden ur min mun, du kloka kvinna.

jro sa...

Hm, jag tror att jag inte riktigt håller med. Eller det gör jag ju, för såklart får alla operera sig eller skaffa nya grejer bäst de vill och ingen annan behöver ha en åsikt om det. Och definitivt finns det säkert tillfällen då olika slag av skönhetsoperationer utan vidare är nödvändiga och berättigade för ett värdigt liv. Men samtidigt tycker jag att det är obehagligt att man vill operera sig för att ...ja varför? Varför gör man det om inte för att man tror att något (livet?) blir bättre då? Och det faktum att det (nästan) endast är kvinnor som gör det gör detta till ett feministiskt problem tycker jag.

Så jag tycker alltså att såklart får alla på ett individualistiskt plan göra vad de vill, men samtidigt borde man kanske snarare tala om varför man (alltså kvinnor) ens vill göra dessa operationer. Om varför det accepteras att kvinnor ska förändra sina kroppar för att passa in.

Sådärja, det blev en hel roman :)

Hanna sa...

Ja, det är ju så knepigt dethär och så totalt osvartvitt. Jag håller också med dej, och det är ju så att detta med skönhetsoperationer på ett bredare plan väl egentligen handlar om att våra skönhetsideal är så snäva. Runda, spänstiga bröst (om vi nu håller oss til det konkreta exemplet) är liksom bättre än två urdruckna påsar, för det har någon (vem?) bestämt.

Sen tror jag väl att det nog finns en hel del män som korrigerar sitt utseende med hjälp av kniven, men de betraktas snarare som extremt utseendefixerade, medan det för kvinnor håller på att bli lite mainstream med skönhetsingrepp.

Sen igen, vi korrigerar/förbättrar allt på både naturlig och kemisk väg idag, så varför skulle då kroppen vara mer fredad än annat i livet? Det hjälper knappast det samhälleliga problemet med snäva skönhetsideal att stigmatisera eller fördöma folk som väljer att anpassa sej efter denna trend. (alltså nu säger jag ju inte att du skulle göra det, utan menar sådär i allmänhet)

japp, även detta blev ett romankapitel.