Det hela började oskyldigt för några veckor sedan. Min kör var på turné till Vasa och jag gjorde klassikern "köpa tuliainen på hemvägen", dvs på Seinäjoki tågstation. Alla undrar vad man kan hitta för trevlig där, om inte en Ässä-lott. Lotten var en hit även om vinsten var skral. Nästa Vasa-resa följde samma mönster och jag valde omsorgsfullt en Ässä-lott i R-kiosken på Seinäjoki tågstation. Försökte försiktigt skämta i kiosken om en eventuell vinst, men kvinnan var uppenbarligen inte på skämthumör och fräste priset åt mej och tittade på mej med en blick av stål. Men stoppa pressarna: det var en riktig vinstlott! 10 euro! Jubel och fanfarer! I några dagar bidade vi vår lycka - man har ju läst på Iltalehti och Expressen om människorna som har sina vinster liggandes hemma hur länge som helst pga rädslan för att livet så drastiskt ska ändras i samband med att man löser ut sin vinst, och i ett svagt ögonblick kanske vi funderade på samma sak. I måndags beslöt vi oss dock för att inlösa vinsten i kvarterets R-kiosk, eftersom risken för stor förändring ändå inte var särskilt föreliggande. Samtidigt passade vi på att lösa ut Lotto-vinsten på 10 cent. För Ässä-lottsvinsten var beslutet att göra en investering i nya lotter självklart, medan Lotto-vinsten var såpass modest att vi upplevde det klokast att ta ut den i regelrätta pengar.
Samma kväll, och veckan (okej, veckorna) innan hade vi noggrannt kalkylerat hit och dit gällande eventuella bostads-/huslån. Vi har bollat med summor, övervägt, räknat och tänkt. (för den oinvigde kan jag avslöja att bostads-&huspriser i huvudstadsregionen inte hör till de lägsta kategorierna) Vi har snackat stora summor. Därför fann vi det extra lustigt i R-kiosken då vi löste in våra vinststålar. Vi skrattade så vi kiknade då tjejen hade mage att ge vår Lotto-vinst på 10 cent i landets minsta valör, två 5-centare. Mindre än så kan väl vinsten knappast bli. Dessutom satt i relation till de många många hundratusen euros lån som vi har kalkylerat avochan med kändes det extremt komiskt med en vinst på 10 cent. Tjejen bakom disken såg dock gravallvarlig ut och såg inte alls ironin i detta. Vi fortsatte att skratta och skämta om lotterna, men tjejen rörde inte en min. Inte ens nånting som kan liknas vid ett leende fick hon fram. Eftersom mina fingrar gången innan visat sig vara magic fingers valde vi att igen låta dessa rare babies välja ut nya lotter. Tjejen tog motvilligt fram häftet med lotter och då vi försökte skämta nåt med henne om vilka lotter som månne kan vara vinnande ryckte hon ointresserat på axlarna och svarade med is i blicken en tiedä. Vi började nästan skämmas för att vi hade så roligt åt lott-rumban, men gick ändå skrattande hem tillbaka för att skrapa fram 3 euro i vinst. Hur vi ska investera pengarna är ännu oklart, men det lutar just nu åt att köpa en ny lott. Måste dock minnas att inte le, skratta eller ha det roligt då vi går till ärrän nästa gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar