onsdag 16 maj 2012

Den goda idén

onsdag 16 maj 2012
Man går ut i den ljumma vårsolens glans och får en snilleblixt till musikalisk idé. Så man skyndar hem för att börja förverkliga den och in the making märker man att det är en av de sämsta idéerna på länge. I dylika stunder undrar man ju lite vad man egentligen har sin hjärna till, samtidigt som man märker att man nog inte behöver en hjärna då man har en liten bebis, för man sku ju ändå inte hinna greja den snilleblixtligt goda idén färdigt inom detta ljusår. Men så är man glad att man försökt ändå, för konst gör livet värt att leva.

Source: ffffound.com via Hanna on Pinterest

6 kommentarer:

Anonym sa...

Oj då, här var det många "man" men jag antar att det var "jag" du menade. Dessutom är ljusår en sträcka inte tid...

H. Språkpolisen.

Prinsessan Heidi sa...

Hahahaha, Språkpolisen! E du på riktigt?

Lina Teir sa...

Jag vill bara framhålla att det inte är jag som är språkpolisen trots att man kunde tro det efter min "Det heter en botten"-kampanj. :D

Men är du så säker på att idéen var dålig? Jag blir bara nyfiken.

Anonym sa...

Jag sa ingenting om hennes idé. Jag reagerade mera på alla "man" i texten, för hon använde det fel. Jag tycker inte om när personer säger eller skriver "man" istället för "jag". Vilket hon bra skulle ha kunnat göra. "Man" ska användas i dylika sammanhang: "har man hund ska man också gå ut med den". "Man" är alltså ett mera allmänt begrepp om folk och ska inte användas som "jag". Det är en dålig ovana som folk har, speciellt rikssvenskar.
Det här var alltså bara en kommentar om språket i texten, annars tycker jag bloggen är helt bra.

H.Språkpolisen

Hanna sa...

Hahaha, man känner de sina - en besserwisser känner en annan. Helt strålande, mitt ödmjukaste tack till språkpolisen.
Jag är dock mycket medveten om användningen av "man". I ett tidigare liv (och ibland fortfarande) irriterar jag mej på detta användande av "man". Nuförtiden är jag mera chill (öh, eller nåja...) angående detta och använder mej av "man" mest som en provokation eller helt humoristiskt. Bara för att det är så töntigt att säga man då man menar jag. Men jag ska skärpa mej och vara tydligare i fortsättningen.

Hanna sa...

Ja, och Lina: jag ska sova på saken. Kanske idén en dag visar sej vara strålande.