En dag som kvinna

Himla massa snack om kvinnodag överallt. Själv har jag varit för upptagen med att typ överleva ännu en dag i detta liv att jag inte hunnit reflektera sjukt mycket över hur synd det är att vår värld ser ut som den gör på jämställdhetsfronten. Ni tänker vadå överleva? Jag tänker nog är det väl självaste f-n I'm a frikkin NinjaHero.
Jepp, en sån dag. Emil har: ätit mull ur vår enda blomkruka, spritt ut mull i sovrummet, fallit i trappan han inte får klättra i, slagit sönder ett glas, kastat mat & gröt runt sej, ätit vadd, slitit ut allt ur badrumslådorna, kastat saker i WC-byttan, kissat på köksmattan, klottat med vatten på min jacka, hittat ngt ytterst suspekt i en kökslåda (kanske något som i svunna dagar varit en paprika. ingen vet med säkerhet), lekt med en kökskniv, slickat på vagnshjulen, hällt ut mjölk i soffan, sugit på fjärrkontrollens batterier och säkert också annat jag just nu inte minns. Om jag ens hunnit öppna datorn/peta på telefonen/titta på tv/jobba/kissa/göra något alls? Nope, förutom under dendär välsignade trekvarten har snusade ute i vagnen. Då rackarn passade jag på att vara lite vild och typ duscha, kolla fejan en snabbis och äta en smörgås. Och såklart tala med mamma i telefon.
Efter en fartfylld morgon med många irriterade ögonblick bestämde jag mej snabbt som attan att efter dagsluren göra något där jag vet att han uppför sig: fara till butiken. Där passar det sej -som tur- att vara glad och god och rar. Så vi strövade på i två timmar i Citymarket och hela min kropp och själ njöt och vilade av att mitt barn varken skrek eller gjorde något förbjudet. Stora krav på livet man har these days.