I mitt tidigare liv fattade jag inte hur folk med småbarn hann med så himla mycket (obs! inget värde i att varken hinna med mycket eller lite. bara ett konstaterande). Nu fattar jag. Att ha barn är inte ett moment i sig, som jag tidigare tänkt, men man liksom måste stiga upp 06.45 och börja grejalekakokamatadiskatvättalekavarautehittapåvaragladleka. Sen bara rullar det på och plötsligt är klockan sovdags. Dethär är både en bra och en lite mindre bra sak med att ha barn.
Dethär har vi gjort under påsken:
- haft gäster. Kortväga och långväga och nattliga och gamla och unga
- ätit påskägg, påsktårta, pasha, pizza, påskalamm och det sedvanliga chipsgodisost
- varit på Högholmen. Det var spännande för samtliga utfärdsdeltagare
- socialiserat och umgåtts med våra familjer
- varit i parken
- varit på skumpa, vin & tapas ute bland vanligt folk
- varit i Kotka
- åkt pulka på isen i Kotka
- köpt&hämtat en cykelstol åt Emilius
- varit till IKEA
- inrett Emils rum med ett bord och två stolar
- grejat en myshörna i Emils rum (jag har sytt!!)
- varit på kirppis
- varit på länk
- badat bastu
- fixat en sned dörr
- fått våra fönster tvättade
- hört ordet "titta" ca 47564 gånger. Eller åtminstone så många gånger att mitt öra gått sönder.
Det nya för denhär påsken är att vi nuförtiden är tre stycken som går på två ben i denhär familjen! Ja, även vår son har lärt sig att ta stapplande steg framåt helt för egen maskin.
Det var den påsken det. Jag blir nästan lite matt då jag tänker på allt trevligt vi grejat med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar