Vi tog tåget upp mot slätterna, min son och jag. Det var en så gemytlig upplevelse att jag fortfarande är osäker på om det faktiskt var min son och jag som reste eller om det var våra alter egon lugna famnkillen och mysiga mamman. Sådär i allmänhet visar sej dessa alter egon ju väldigt sällan, och allra minst under tågresor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar