Okej, såg filmen Precious på Teema igår och känner starkt att vi måste prata ut lite. Den satte ju liksom min själ i gungning. Fick mej att tänka på detdär med beröm igen. Hur lite det kostar, hur lite tid och hur lite ansträngning det kräver att ge någon beröm och uppmuntran, speciellt i förhållande till hur mycket det ger.
Såhär: Hellre för mycket än för lite beröm. Hellre människor som tror lite för mycket på sin egen förmåga än människor som blir likgiltiga inför livet på grund av en förminskad självbild. Hellre människor som kan älska sig själva än människor som inte kan älska nån. Hellre människor med tro på sig själv och på andra än människor utan tro på något och allra minst på sig själva.
Att veta om att man är bra, fin, värdefull, smart, vacker, duktig, rolig och viktig är en livsavgörande mänsklig rättighet.
Så hörni: Precious. Se den. Och därefter gå ut och berika världen med beröm och komplimanger.
2 kommentarer:
Amen. Dessutom fantastiska skådespelarprestationer i den där filmen, tycker jag. Precious och hennes mamma är de jag minns. Har för mig att nån av dem fick en Oscar dessutom?
Ja, filmen fick väl tillochmed två Oscars.
Skicka en kommentar