Igår kom åskan på en snabbvisit, vilket föranledde livrädd liten kille som panikartat hela natten klamrat sig fast vid mej. (Så himla svettigt att sova med nån i famnen i tider som dessa). Trots alla lampor tända, 15 sagor å sånger kunde mitt käraste gryn inte slappna av (o gnydde o grät å höll händerna för öronen just in case att det skulle börja åsksmälla igen). Då är det bara att inse att man som mamma behövs mera än man själv behöver sova.
Förutspår en intesåpigg dag idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar