söndag 9 november 2014

Det som blir kvar efteråt

söndag 9 november 2014
Detta med att visionera, planera, öva, öva, öva, planera lite till och öva ännu mer och sedan få genomföra sin vision och förverkliga konserter och drömmar. Fan va coolt alltså. 

Postkonsertsentimentaliteten som slår till är snudd på obarmhärtig. Då man inte kan beskriva i ord tacksamheten över så mycket. Då man blir nästan förlamande ödmjuk över all brahet runt omkring en. Engagemang, personliga satsningar, gemensamma satsningar och det oerhörda i stt få ledsaga andra till att följa sitt eget hjärta. Jag tror det är ganska unikt på jobbfronten, faktiskt. 

Exaudio och Circus Helsinki, ni förverkligade min vision och min dröm tillsammans med mej på ett fantastiskt sätt. 

1 kommentar:

jro sa...

"Postkonsertsentimentaliteten som slår till är snudd på obarmhärtig". Där satte du allt huvudet på spiken. Sällan det känns så tomt som just dagen efter konsert. Den tomheten är då kanske askan som blir kvar efteråt. Fast det kommer alltid ny eld i framtiden, det är tryggt att veta. Och Hanna, du är så bra på att ge den där elden.