En gåta:
Vad är det som är svart, inte passar in nånstans och får mej att bli uppgiven?
Svar: nej, det är inte en neger, ej heller coca-cola zero eller en ensam strumpstackare som har tappat sitt par. Nej, det är en TV, som vållar möda, besvär, stånk å sura miner. Alltså HUR SVÅRT är det att möblera vettigt?! Nu snackar vi nackspärr versus fult inrett versus junt-inrett versus Hej, vi har varit på IKEA och tror att vi är inredningskungar samt Hej, vi har just flyttat hemifrån och förstår oss inte riktigt på dethär med inredning (för att inte tala om Hej, vi tror vi har en stil.) Av alla onda ting. Och vi som inte ens sku ha nån TV. Men så alternativa, wannabe-kultiverade och käcka är inte ens vi att vi sku tacka nej till en nästan splitterny, GRATIS TV. Men jag tror på allvar att vi aldrig diskuterat något så genomgående som VAR VI SKA PLACERA TVn. For real.
I övrigt är jag drop-dead-stressad utan någon som helst tid över för allmänt släck och häng. men insiktsfull som jag är, tar jag mig naturligtvis sådan tid. det är okäckt att vara så busy. och mitt nya motto är "Var käck."
dagens HUJ: ingrodd, torkad leverkorv på smörkniven. Stark utmanarkandidat är även att gräva i dammsugarpåsen efter småprylar som man råkat suga in i farten. samt att något luktar illa i diskhon.
Dagens okäcka: Rudolf med röda mulen. I say no more.
Övrig upptäckt: ett säkert bevis på att man bor med en yngre man är, att hans starkaste argument i många fall är "det var du som började". eller eventuellt papp diin... i början av förhållandet undrade jag stilla för mej själv hur länge det skulle vara charmigt. kan avslöja att det har slutat vara charmigt. bokförde tyvärr inte när den charmen slutade. i övrigt är han dock fortfarande en bra man att bo med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar