om att vara I TID

Orka orka orka med sig själv. aaaaaargh.

Scenario:
kl 18.00 hemma i allsköns ro ätandes soppa och drickandes kaffe. myyyys. diskutera skönheten med ledig kväll.
kl 18.55 telefonsamtal av J: Hej var e ni? PlayMe börjar ju om 5 minuter, å vi tänkte börja gå in... Va?! E det inte imorgon?! what what what?
kl 18.56 min egen telefon åker fram. några missade samtal och textaren dyker upp på screenen. bra med ljudlös. riktigt toppen.
kl 18.57 så många svordomar att ni inte har hört förut
kl 18.58 kläder flyger omkring i lägenheten. en och annan svordom. stämningen inte helt festlig.
kl 18.59 sminket fixas. R surar å försöker fixa tidtabeller utan resultat. jag får fara ensam.
kl 19.00 svordomar, sista finishen
kl 19.01beställa taxi. komma ihåg att leta fram paraply efter dagens miss
kl 19.04 hoppa in i taxin. det regnar naturligvis inte mera, eftersom jag har paraplyet med mej
kl 19.08 betala taxin, störta in på Svenskis, få biljetterna, lämna in rocken, dra in magen, rätta till urringningen, sträcka på nacken, andas ut
kl 19.10 smyga in i salongen

härregud.
Se-ri-öst. Hur trögt får det vara egentligen? Oh my fuck. Vilken tur att jag har vänt upp och ner på folks tidtabeller för att jag skall på PlayMe imorgon. jå gomårån.