De små glädjeämnena som gör livet värt att levas

Min mor har skött de moderliga plikter som anstår en mor till en 30-årig dotter med den äran (det är ju inte så många plikter som återstår då man är mor till 30-årig dotter, så man ska antagligen passa på då man ser en chans till moderlig plikt, om jag har förstått saken rätt). Efter förra årets reprimand har hon dock tagit lärdom och tog mig helt på sängen igår med denna ytterst viktiga gåva, samt med påminnelsen "kom nu ihåg att följa med i Buu-klubben vad som händer i julkalendern sen":

uuh uuh jag är så vuxen.

Jag är helt i mitt esse: det finns spel och julpyssel på Buu-klubbens hemsida! Fett och kunnon bra. Oron har skingrats i frågan om vad jag ska hitta på för skojigt i december månad.