Vi drog som sagt ut i skog och mark. Och landade slutligen tryggt på IKEA, som de urbana orienterare vi egentligen är. Och ojoj, så tokigt det tänkte gå! Jag kände det redan då vi planlöst strövade omkring - att allt inte stod rätt till. Känslan blev allt starkare då vi närmade oss utgången, och det verkligen rev till i maggropen och jag hade lite andnöd. Försökte se van ut, men inombords brann en eld som gjorde min hud svettig: det som hittills tett sig som ett skämt och en utopi höll på att besannas: vi tänkte gå tomhänta ut ur IKEA. Givetvis har IKEA sett till att sådana fadäser bara inte är möjliga, så vid utgången sålde dom parasoll till terassen till löjligt nedsatta priser. Vi beslöt oss genast för att slå till och jag kände med ens hur färgen på mina kinder började komma tillbaka och pulsen stabilisera sej. Puh, så skönt. Vid dethär laget skulle jag ha kunnat motivera vilket idiotköp som helst som hälsofrämjande, så svag som jag känt mej. Lite ont gjorde det förstås att inte plocka med sej ett endaste ljus/glas/handduk/litet tjafs från sista avdelningen, men bättre än ingenting är det ju; att köpa nåt som man behöver. Detta kom således att gå till historien som den billigaste resan till IKEA ever: 49,90 för parasoll och betongfot. Beat that om ni kan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar