Mon Dieu en sån morsdag jag har haft. Så fin och så...aktiv. (och inte ett enda fotografi har vi tagit under dagen. så aktiva har vi varit)
Det hela började med en mysig familjekram i sängen. Eller okej, det hela började med att Emil vaknade 06.15 men jag fick honomargt att somna om till kl 08! Sen fick jag väldans fina presanger och sen blev det croissantfukost på det. Med kaffe ur favoritmuggen. (note to self: att servera barnet gröt medan man själv mumsar croissant: inte jättepopulärt om vi säger så. Croissant även till barnet hädanefter. Det var nämligen populärt.)
Sen läste jag lite bok (!) och därpå följde familjepromenad till Plantagen och jag fick välja morsdagsblomma. Det blev en trädgårdshortensia, för den som undrar. "Sku blomma så länge och vara lättskött." Jonå, om den hålls vid liv en vecka ska vi väl vara nöjda. Vita pelargoner blev det också, och sen var det dags för lunch (okej, mat åt barnet, munkar åt oss då barnet lurade).
Emil gick ut på lur och jag fick åter läsa bok. I ett svagt skede av sockerberoende hörde vi ett ostämt men ack så lockande ljud ifrån fjärran som vi bara inte kunde motstå. Vi tittade på varann, Samsan och jag, och var på en bråkdels sekund rörande eniga: (detta är beviset på hur lågt man kan sjunka): Vi köper glass från glassbilen! (som vanligt: inget ont mot glassbilen eller folk som handlar därifrån, men eftersom vi är på herkkulakko (som vi redan hade brutit tre gånger under helgen) kan detta nog med råge klassas som lågt) Euforiskt skuttade Samppan ut på gården och kom hem med massor av glass som vi mumsade medan Emil tittade avundsjukt och argt på oss. Eller om han var arg på oss eller på att sugröret inte hölls inne i hans trip är lite oklart, faktiskt. Helt nådig var glass/saftstunden dock inte.
Sen ringde jag min egen mor, planterade pelargoner i krukor, lagade köttbullar åt barnet, läste ut min bok, orienterade (!!) (vi ska så behandla detta i ett separat inlägg), badade bastu, underhöll grötvägrande barn, nattade övertrött barn och åt till sist en sen tumismiddag med Samsan (med urheiluruutu som det tredje hjulet dock) och drack ett glas vin till det.
Hörni, min familj: bästa familjen. Tack för bästa morsdagen.
Det hela började med en mysig familjekram i sängen. Eller okej, det hela började med att Emil vaknade 06.15 men jag fick honom
Sen läste jag lite bok (!) och därpå följde familjepromenad till Plantagen och jag fick välja morsdagsblomma. Det blev en trädgårdshortensia, för den som undrar. "Sku blomma så länge och vara lättskött." Jonå, om den hålls vid liv en vecka ska vi väl vara nöjda. Vita pelargoner blev det också, och sen var det dags för lunch (okej, mat åt barnet, munkar åt oss då barnet lurade).
Emil gick ut på lur och jag fick åter läsa bok. I ett svagt skede av sockerberoende hörde vi ett ostämt men ack så lockande ljud ifrån fjärran som vi bara inte kunde motstå. Vi tittade på varann, Samsan och jag, och var på en bråkdels sekund rörande eniga: (detta är beviset på hur lågt man kan sjunka): Vi köper glass från glassbilen! (som vanligt: inget ont mot glassbilen eller folk som handlar därifrån, men eftersom vi är på herkkulakko (som vi redan hade brutit tre gånger under helgen) kan detta nog med råge klassas som lågt) Euforiskt skuttade Samppan ut på gården och kom hem med massor av glass som vi mumsade medan Emil tittade avundsjukt och argt på oss. Eller om han var arg på oss eller på att sugröret inte hölls inne i hans trip är lite oklart, faktiskt. Helt nådig var glass/saftstunden dock inte.
Sen ringde jag min egen mor, planterade pelargoner i krukor, lagade köttbullar åt barnet, läste ut min bok, orienterade (!!) (vi ska så behandla detta i ett separat inlägg), badade bastu, underhöll grötvägrande barn, nattade övertrött barn och åt till sist en sen tumismiddag med Samsan (med urheiluruutu som det tredje hjulet dock) och drack ett glas vin till det.
Hörni, min familj: bästa familjen. Tack för bästa morsdagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar