Tillbakablick

Trots att solbrännan snart är ett minne blott kan man ju knappra på sin telefon och erinra sig soliga dagar vid stranden och skapa sej ett bildcollage av mobilbilder. Nu ser det ju lite mulet ut på många bilder, vilket det också var emellanåt. Men mest var det faktiskt fint väder.
Vassegoda, här är några godbitar:

Uuh uuh vi var utrikes!

Fjällen

Ni vet denhär grejen med att man åker till södern, blir jättebrun och sedan fjällar av sej hela bruna härligheten innan man ens hunnit stiga ur planet på Helsingfors-Vanda flygfält? Det är ju en litelite dålig grej. 

Mvh, har fastnat i 80-talsbrunhetsen och kommer ej loss. Ge mej tillbaka min bränna NU.

Tjenatjena

Tycker denna blogg förtjänar ett hej iallafall. Den är ej bortglömd, enbart bortprioriterad till förmån för sol, bad, dryck, glass, umgänge och sånt. Och idag, lyckligt hemkommen från Gran Canaria, har jag brunchat med finaste människorna samt stuckit mina rashänder ner i trädgårdsmyllan. Sjukt bra dag.

Konstig selfie från resan.. Tjena tjena.

Söderns soliga idyll

Vi har ju dragit till sydliga breddgrader, min familj och jag. Som alla andra kritvita, skandinaviska medelsvenssons ligger vi vid poolen, joggar, dansar med Bamse och har det lattjo. Tror att hela Gran Canaria känner till att vi slutade simma där kring 12-snåret idag, då den yngsta resenären med vad som kunde kallas ett ursinnesvrål gjorde sin röst hörd angående vad han tyckte om den saken. Finns det nåt bättre än att gräva i sanden med sin spade och hoppa i vattnet? Om ni frågar mej är svaret definitivt ja, men frågar ni min son är jag tveksam om han kunde komma på nåt bättre.

Om jag skämdes ögonen ur mej då jag kom på mej själv? Svar: Ja.

Vi pysslade påskpynt i helgen, min son och jag.
Exempel på dialog som utspelade sig:

Emil (efter 3 sekunder) : Färdig! Jee!
Jag (ser det lite slarviga resultatet): Nja, kanske du skulle vilja vara lite mer noggrann med färgen? Måla lite till...
Emil (bestämd, men glad): Nä! Färdig! Titta fint!
Jag (nervös och nästan svettig av att se att det inte kommit färg överallt): Mm. Men kanske du sku måla lite till SÅ DET BLIR JÄMNARE!?
...

Scen två:
Emil: Emil klipper! Jee, fint!
Jag: DU SKULLE INTE VILJA KLIPPA LITE RAKT OCH SÅ?
...

Om jag insåg att jag kanske var inne på "lite fel" spår med vårt pyssel? Svar: Ja.

Om jag försökte bättra mej idag vid vår pysselstund? Svar: Ja. (Men alltså svetten då det inte blir jämnt/rakt/som jag tänkt mej? Vi kanske måste tala lite om det nåt tag. )

(Om jag pysslade eget, omsorgsfullt och noggrant och jämnt pyssel då Emil sov? Svar: Ja.)

Mitt begåvade barn, del tusensjuhundraåttiotre

Den dagliga dagislappen är ju alltid guld värd. Och titta, vårt barn kan koncentrera sej nuförtiden också! Men allra finast är texten uppe till höger. Emil har en vän. Mitt hjärta smälter lite.

uuh uuh! Mitt barn kan!

Spot on

Hej Spotify, månne vi har samma fingertoppskänsla för musik & logik?

"You listened to Adolf Fredriks Ungdomskör, San Fransisco Girl's Choir and Eva Dahlgren. You might like Justin Timberlake and Justin Bieber."

Say whaaat?

O, du sinne för planering, where art thou?

Köpte en klänning för två veckor sedan. Min vana trogen provade jag först hemma, och tvekade. Beslöt mej för att bida lite och insåg sen att nej, den skall jag inte ha. Har såklart inte fått återlämningen gjord. Så nu skall jag fixa detta under galna dagarna istället då.

Känner starkt att detta inte hör till mina most glorious moments sådär på planeringsfronten, det gör jag inte.

Hans Majestät

För länge sedan, typ helt i början av min karriär som mamma, brukade jag ibland skojfriskt hälsa på min nyuppvaknade son med frasen Tjenare Kungen (ni vet, musikfilmen från typ 2005?), bara för att det är lite lustigt och sådär. Har fortsatt med detta lite sporadiskt, man är ju humorist och så.
Häromdagen satt min son och lekte med bilar innan matdags och och när jag sade varsågod kom den unge Emilius till bordet och sade ungen äta. Jag blev konfys och sade att han ju inte är nån unge, han är ju mitt älskade barn. Emil tittade irriterat på mej och ba inte ungen, Ungen! Jag fattade inte och orkade inte sätta mej närmare in i detta utan lät det gå, men dethär med ungen återkom rätt frekvent, tills han plötsligt i morse kunde uttala det korrekt. Kungen äter gröt! Kungen gå dagis!

Kung Emil, that's my man!

Lärdomen? Man ska (som vanligt) vara försiktig med vad man säger åt vem och när.

Rättvisemärkt

När det är lunchdags, man har klarat sig lugn och med livet i behåll genom itkupotkuraivaren i butiken, och solen skiner. Och man ger barnet en banan att mumsa på i kärran medan man själv (smyg)äter årets första uteglasspinne. Det är då man åter blir påmind om hur rättvist det är att just jag är vuxen och därmed får äta glass till lunch om jag vill. 

Min son = bra

Jag: idag är det tisdag, då har mamma kör.

Emil: Emil vill också kören!

Jag: ja, sen när du blir lite större, då får du börja i en kör.

Emil: Perfekt! Emil vill ofta kören.

Jag: ja, kanske du kan gå ofta till kören sen.

Emil: Jåå! Emil älska kören!

Undrar vad han riktigt tror att kören är för nåt. Oberoende, så är detta kanske bästa diskussionen någonsin jag haft med min son.