När jag ska göra grejer i Excel

Ookej, jag vet: inflation på roliga Giffar i cybervärlden just nu. 

Inte så jätteharmoniskt hemma hos oss ikväll.


P.S. Ifall ni vill skratta, klicka Här eller Här.

Never say never

Följande inlägg ingår i vår serie Saker du aldrig trodde dej få se på denna blogg. Ibland är livet en enda stor överraskningsfest.

Uuh uuh jag är så SPORTIG.

Men jag har faktiskt läppstift och rena kläder

Denhär bloggen tycks ha fått ett nytt, permanent inslag: att blogga på bussen/i väntan på bussen. *så himla busy och så* Så nu kan jag meddela att jag sitter här och väntar på bussen. Missade den jag skulle ha hunnit i tid med. Så nu blir det nästa och jag kommer att vara skitförsenad. Baksidan av att bo ute i förorten. *känns fint att komma försenad första dagen till jobbet.*

Om att ha det bra

När man kommer hem från jetejetelång arbetsdag (arbetshelg), barnet och mannen är i parken och mamma har fyllt kylen med världens godaste makaronilåda och man får en stund av stillhet. Och det finns vin. Ja, då finns det inte jättemycket att klaga på.

Bus i kvadrat

Såhär avleder man bus i arla morgonstund, så man hinner greja med allt sitt.

Så att man själv blir redo för bus i 50-talsstil hela dagen.

Okej, att garderobsfynda 50-talsstil var snudd på omöjligt i min garderob, men nåt fick jag ihop iallafall. Synd bara att vädret är bland de mest ofrisyrvänliga väder jag varit med om på länge. Så, nu är jag AFK hela dagen och busar på allt vad jag orkar.

Hälsobloggen

Ööh, okej! Det blev tydligen chips- och glassdieten till lunch idag. Vad som hände med  jag vill nog leva hälsosamt nu och sporta och få sunda vanor vet vi inte. Mitt försvar till detta förkastliga leverne? Men det är ju så varmt idag.

Tur man har stark karaktär och kan stå emot frestelser och så.

Mina nya phrendz

Alltså vi måste prata om min nya kärlek: Amanda & Hannahs podcast. Allt dessa kvinnor säger är ju guld. De behöver bara öppna munnen och jag ba Jamen Ja, just så där! Ja, sådär känner ju jag också! Exakt! Dom tar upp bra saker, skojar, skrattar och är ändå lite allvarliga också. Jag älskar det. Mitt liv har ju liksom fått ny mening iom dessa kvinnors prat. Känns ju nästan som om vi skulle känna varann lite redan. Början på en härlig, livslång vänskap, typ.

Äntligen!

Vardag! Vardag! Vardag! Som vi (jag) har längtat efter detta. Dagis har öppnat (hallefrikkinluja), Emil blev nöjt kvar vid sin gröttallrik och vinkade ett kungligt adjö till sin mor, jag får gå på möte, mejla roliga mejl och ringa trevliga samtal. Tillochmed vädret är med mej, inget jäkla shortstvång och detärsåhärligtävädersåvimåstevarauteheladygnet-crap här inte, utan hederligt byxväder.

Uuh uuh jag är så glad över vardagens ankomst!

-----
Tässä perheessä iloitaan arjen paluuta hullun lailla. Päiväkoti on taas avannut ovensa meidän pikku riiviölle (joka tänä aamuna iloisesti jäi syömään puuroa (!) ja vilkutti kuninkaallisten tavalla onnelliselle äidilleen). Ja minä saan istua kokouksessa, kirjoittaa kivoja sähköposteja ja soittaa mukavia puheluita. Jopa sää on puolellamme- ei enää shortsipakkokelejä (paitsi että niinä päivinä kun me ollaan vapaalla ois kivaa jos pääsisi vaikka vielä uimaan, jooko?) Bring it on Arki!

Lördagslycka

Bakgårdsbad i gassande solsken. OCH SÅ KÖRDE EN BRANDBIL FÖRBI! ibland behövs det rätt lite ändå.

Innelek

Det är minsann en utmaning och ett heltidsjobb att hitta på saker att leka och göra med en 1,5-åring hela tiden. Visst; läsa bok, rita, bygga med lego, titta på barnprogram, jaga varann runt soffan, diska tillsammans... Men de resterande 8,5 vakna timmarna då? Är det fint väder är det såklart parken som gäller en del av tiden, men om det spöregnar mest hela dagen... Ja, då kan man tejpa sej en bilbana. Låt vara att det bara är jag som hålls på vägarna, Emil verkar ha noll respekt för trafikregler. Det var iallafall lite kul att tejpa dit den tillsammans.

uuh uuh jag är så påhittig!

Och ja, man får tipsa om vad man kan göra med fartfyllda småbarn om dagarna.

Hänt i veckan

Plötsligt, när man minst anar det, händer det grejer. Barnet pratar. Han säger Mamma, Isi, Moffa, Bil, mopo, försiktigt, rutscha, russin, dricka, leipä, trycka, skor, tutt, hoppa, usch, kyykky, upp, kuuma, loppu, tack, skål, faija, mummo, momi, näsa, lisää, öga, napa, klocka, nami, pippeli (osäkert när det är pipo, pipi eller pippeli. finlir), Emil och så kan han räkna Yy Kaa Koo! och så vet han vad olika djur säger. Och så hans bravurmening då: Ea Kekk! Att begära mera kex torde höra till väsentligheterna här i livet. Plötsligt kan han liksom kommunicera på ett helt nytt sätt.

Och samtidigt som detta händer blir han trotsigare än någonsin. Han vet vad som är förbjudet, tittar på mej och bara gör det. Because he can. Han slänger sig på marken, ylar och vrålar, kastar saker, bankar huvet i något hårt, bits och krånglar och prövar mitt tålamod på sätt jag inte trodde var möjliga. Nya sätt att kommunicera jo, det finns det skriande behov av från min sida också. Ni vet dendär lugna, pedagogiska, psykologiska, humoristiska, kramgoa, storsinta mamman som avleder, skrattar, visa, förstår, orkar och hittar på nya sätt. Hon verkar inte vara på besök här särskilt ofta, nej.
Otillräckligheten verkar vara moderskapets svartaste baksida.

Att göra miner framför kameran fick han med modersmjölken (och med fadersvattnet också för den delen).

Uuh uuh vi är så roliga!

Frihetshelgen lider mot sitt slut

Jaha, här sitter jag och dricker morgonkaffe på terassen och klockan närmar sej 10. När hände det senast? Oberoende. Så härligt att jag smäller av lite.

Och denhär helgen av frihet. Asså. Ni vet det där njutandet, som det förs så himla mycket liv runt hela tiden. Jag tror bestämt att det är det jag sysslat med denna helg. Stirrat på mitt dokument (okej, flyttat på två kommatecken och skrivit tre små stycken, tänkt och läst lite artiklar), gymmat, badat IR-bastu (obs! har ej gått i fällan att tro på detdär om kaloriförbränningen, men skönt är det ju ändå), tittat på tv, ätit lakritsglass, kvarg, persika och fetaost.

Orkar och vill inte ens sticka under stol med det: Älskar verkligen konceptet frihetshelg. Om några timmar gör resten av familjen entré igen, och ja, ni är nog välkomna hem!

Gårkvällens finhet

Att sitta ute i en varm och vacker Helsingforsnatt och tala bebisar, förlossningar och liv med vänner från nära och fjärran, käka barbeque och himla goda ostar, dricka champagne och bara känna sig så himla hemma bland dessa vackra människor. Jag tror bestämt det stavas l y c k a.

Att stå och fota sej på busshållplatsen och även fota sitt finger. En klassiker.

uuh uuh det är ju JAG!

Ensam hemma

Topp-listan på saker att göra när jag ensam hemma:
-sova
-duscha
-jobba
-träna
-städa
-äta precis vad jag vill när jag vill (mozzarella-kvarg-pirog-lakritsglass-vin-dieten, ni vet)
-titta på tvserier

(Alltså. När f-n ska jag hinna jobba riktigt? Bäst att ta en tupplur och diskutera helgens upplägg lite med mej själv)

Magiska stunder och stunder av vadvardetdusade?

Stunden då man vet att en ny människa är på väg ut i världen och in i våra liv. Innan man vet desto mer än att nu har det börjat. Finns det nån mer hoppfull och vacker och spännande stund?

Och sen, då hjärtat slutat slå de där extra slagen av vetskapen att en ny liten fin en snart föds, ja se då tänker jag själv att åh, jag vill också föda barn. Vänta lite nu. ATT VAD? Ibland är jag nog inte riktigt frisk.