tanter i Prag

Jag är tillbaka i vardagen efter en av de mysigaste resorna ever. Men med världens bästa, trevligaste, roligaste, mest sammanhållna och härligaste kör kan man fara fast till världens ände och ändå ha den roligaste festen. Dessutom sjunger dom bra. Glüweinet flödade och man är alltid redo och utrustad men en lite jäger. De är to.m. härliga att nästan frysa ihjäl med, för jag har seriöst aldrig i mitt liv haft så kallt som på fredagen. Ja, det är minsann tanter med sprätt i, som man t.ex. kan gå på sexmachine-museum tillsammans med och sjunga i kyrkor tillsammans med, skratta med och gråta med. Det är tanter som det känns helt okej att bli kvarglömda med då bussen till flygfältet for utan oss :S. Dessutom har jag aldrig tidigare börjat gråta då jag själv stått på scenen och sjungit, men Giv mig ej glans med härliga Johanna som solist-300 tanter-Noomis sista konsert-nästa gång är det jag som står framför 300 tanter-jag skulle aldrig ha blivit den jag är utan Noomi-vi är i Prag-det är advent-känslor var det rent av omöjligt att inte börja storlipa.

Att komma hem till ett regningt, mörkt å grått Åbo var nästan lite surt, men det sura byttes till livets sötma då jag öppnade mejlen och fick veta att LnP fick 10000, ÅK 2000 och Exaudio 1500 pengar för diverse konserter, samt att jag åter finns i ÅAs register och att allt är fridens liljor igen. Dessutom är det en trevlig raritet att äta Hesemat framför TVn (!) tillsammans med sin sambo.