Den ultimata förnedringen

Är att fara på länk med Robert. Han är glad, tycker att det är skönt och springer med lätta fjät och utropar ett och annat jee. Jag vältrar fram några steg bakom, spottar blod och svär.

Efter tips av en annan kaffetant, har jag börjat använda sojamjölk i kaffet. Jag tycker det är gott. Robert klagar och tycker att det är djungelmjölk.

Välikuolema

Okej, lågsäsong på bloggen. Men för att sammanfatta: Fett bra tider. Värsta pangkeikkorna, balklänning och fest. Inte heller denna gång svek dessa särdeles exalterande element mig.

Fick dessutom smaka på skadeglädjens ljuva sötma, då en fd studiekompis (som ägnat en stor del av vår gemensamma studietid åt att trycka ner andra, däribland mej, och upphöja sig själv och sitt musikerskap till skyarna) såg Loud'n'Proud, blev sjukt imponerad, blev tyst då hon förstod att det var min grupp och totalförnedrad då det visade sig att hon själv jobbar på skolan som kanslist. Who's yo mama now, bitch?


Blåggens välikuolema har bara varit tillfällig. Nästa vecka kommer blåggen att återuppstå, jag lovar. Då ska det bli andra tider. Stränga tider. It's gonna rain inlägg.
Men först ska jag s.o.v.a.

Burgers and fries

Hesehotelli. Tänk att det finns ett sånt. Det är väl detta som är burgarhimlen.
Idag var jag ganska dålig på sånt jag brukar vara ganska bra på*. Det ska det bli ändring på tills imorgon. Först ska jag sova en god flotyrsömn i min hamburgarbädd**. Överväger att beställa in en portion fries bredvid huvudkudden.





*Eller min brahetskvot tog slut under dagens lopp.
**jag överdriver lite. Hesehotelli e helt fräscht. eller det är iallafall inte äckligt.

Dagens i-landsfråga:

Hur stor kappsäck täcks en kvinna ta med sej på en tre dagars vistelse till en stad? Då vistelsen rymmer vanligt leverne, konserter, party och konsertbal?

Öh, what? Vart försvann denhär dagen?

Hej blåggen

Jag har förlorat förmågan att vara rolig. Har försökt författa många inlägg nu, men dom blir sådär jättelame, sådär "idag har jag blablabla" ointressanta. Det finns massor jag kunde skriva om, t.ex. min händelserika söndag, då jag åkte buss till Pargas och bussbytet höll på att gå riktigt på tok, eller då jag steg ur bussen i Pargas, insåg att jag glömt telefonen hemma och att jag inte visste vart jag skulle gå, och började gå på magkänsla åt ett håll. För en som inte har ett lokalsinne känns detdär med magkänsla lite halvdåligt. Jag kunde också skriva om att jag med min koffert i bussen kände mej som Mr. Bean, då jag öppnade väskan och började plocka i allt jag hade fått. med flashbacks från dagen som gått satt jag och småskrattade för mej själv nu som då, och kom på mej själv med att bete mej som en galning (förklädd till Mr Bean dessutom). I övrigt gick bussresan hem till stor del åt till att frukta för mitt liv. Busschauffören satt å snarvlade i telefon utan handsfree nästan hela vägen, med en buss full med människor i ösregnet på en mörk väg. Överväger att ringa nånstans och klaga, anmäla honom till JO, i hemlighet skriva ut honom ur facket eller åtminstone få in honom i svarta boken. Enligt mamma är svarta boken nåt mycketmycket hemskt som man måste akta sej för. En reprimand i svarta boken kan leda till döden.
Men ja, det går inte att vara rolig i tider som dessa. och det är ju lite synd.

Gallup

vet att jag inte hållit mitt löfte och berättat om gårdagens minst sagt fartfyllda dag med allt från buss- och telefonmissar till körkonsert, sångjekkun, Kassi-Alma och Mr . Bean-känslor och trevliga busschaufförer. men det blir tills imorgon.

Så länge får ni underhålla er med en gallup:
Skall jag bli en såndär positiv prick* som mest bara går och e nöjd med saker och hittar härligheter i allt omkring mej, eller skall jag fortsätta vara mej själv (dvs kritisk, lite cynisk, sarkastisk och alldeles frikkin underbar)?

Obs! Kom ihåg att världen är svart-vit, och att inga "både-och"-svar kan godkännas i denna gallup. Det är bara mesar som tycker att "en gyllene medelväg" är bra. Vi riktiga hårdingar, vi tycker att medelvägen är den sämsta vägen. Antingen eller skall det vara.


*har ägnat en stor del av mitt liv åt att ogilla/skratta åt dessa prickar.

Se din chans och påverka min personlighet. Det kanske är just Din röst som räknas!



p.s. Rätta tipsraden är: jag, jag, jag, jag och jag. *ego*

lyckoinlägget

Är trött som ett djur, men skall avslöja några små grejer. En cliffhanger i nytt format: några gåtor.

1. Vem hade världens bästa kör?
2. Vem har 30 vita rosor i sitt hem?
3. Vem har över 1,5 kilo lösgodis hemma?
följdfråga/joker/chansning: vem har världens sämsta självdisciplin med lösgodis?
4. vad tror ni att finns i denhär:


Svaren belönas rikligt i form av ja, ingenting.

Massor av storys samt rätta tipsraden kommer imorgon, måndag. Håll ut!

Hett hälso-tips:

Om man ganska snabbt efter att man hetsätit en stor mängd godis (torde väl egentligen funka efter vadsomhelst för onyttigheter som man hetsäter) trycker ner några frukter, Naturens eget godis, som den gode herr R så fint brukar säga, så känner man sig mycket bättre. I ett fruktnafs förvandlas man till hälsan själv. Man glömmer liksom bort att man just storätit socker, färgämnen och en massa annat skumt, och känner sig istället skitnöjd och ba "shitt vad bra, nyttig, präktig, hälsosam, smal och fräsch jag är som äter en massa frukt."

Det positiva inlägget

Strålande väder idag. Sovmorgon. Karelska piroger från himmelrikets port. Karkki. Hummus.
Rasvainen jees, som Google Översätt antaligen skulle föreslå.
Ett avsnitt eller femton av Frasse, som R kallar serien nuförtiden. Vår gode Frasse.
Lördagkväll framför tv:n. Precis som när man var barn. Fast bättre. För nu får man dricka vin och äta vad man vill.

Jag blir helt stressad av att enbart bläddra i galna dagar-broschyren.
Efter kvarg-sorgen och shoppingstressen tröstar jag mej med some good old Frasier och ett stort, iskallt äpple som jag skär i bitar. För äpplen är allra godast i skurna bitar.

Detektivarbete

I vårt hushåll har det skett ett brott. Under gårkvällen/natten måste nån ha brutit sig in i vårt kylskåp, ätit kvarg och ställt tillbaka den tomma burken i kylen. Snacka om att känna sej bedragen då jag skulle börja äta kvarg till efterrätt idag. Kalla in Poirot, Sherlock Holmes och CSI. Minst. Dags att börja se på situationen med detektivögon.
Vem kan ha stulit min kvarg?

Den seriösa shopperskan

Jag har en längre tid (typ några månader. minst) övervägt att köpa en höstjacka, som e sådär snyggt mittemellan. Inte en sport-muija-goretex-promenad-jacka (för en sån har jag redan) och inte heller en stadskappa (sådana har jag också.) (Seriöst, på tal om stads-kläder. Min pappa har "stads-shorts" (uttalas "stass-shåårts". ugh.) och "stads-t-skjortor" som han inte får använda annanstans, men däremot måste använda då han å mamma far till stan/till Prisma å veckohandlar. jag dör en smula varje gång jag hör dethär. den dagen jag blir en sån fru, kill me will ya.) Anyway, efter den lilla parentesen (!), så vill jag alltså ha en jacka. En parka. En mittemellanrock. Snygg, klassisk, slittålig. Ett medvetet inköp helt enkelt. (Till skillnad från mångamångamånga andra plagg jag äger.)
Så jag har nu tagit detta uppdrag på allvar och googlat och googlat och tagit reda på och surfat, kört pricerunners, läst modebloggar, läst om olika material osv. Varit medveten konsument.
För en jacka? Wtf? Hur seriös får man bli?*

Valet står nu mellan:
Denna från LaRedoute. + poäng: förmånlig. Snygg. -poäng: kvaliteten?


och denhär:
Från Barbour. +poäng: snygg. garanterad kvalitet. -poäng: d.y.r. och pretto


och denhär:
Fjällräven. Skulle dock ha den i svart/mörkblå. +poäng: snygg. bra kvalitet. löstagbart fleecefoder. -poäng: ganska dyr. lite prettonörd.




What say you? vilken ska jag ta? (alltså köpa, inte stjäla.)



* på tal om seriös: under tiden jag knåpat ihop detta inlägg, har robert ägnat sej åt att använda tandtråd. tandtråd.

älska online-streaming

utan tv-serier skulle mitt liv sakna innehåll.
tragish? so what.