tråkmuijan vs kulturmuijan

Igår var vi på teattää. I pausen samtalade vi artigt med fröken producent och vi berättade hur vi konstaterat att det var så länge sedan vi gått på hederlig teater. (såhär i efterhand: varför i hela friden sa vi det?)
Producenten: Nähä? Men vad går ni på då? (i en ton som var en blandning av lite spydig och ren förvåning. typ: vad är detta för människor egentligen? blandar med vad annat kan man gå på?)
Vi: (jag tar över snacket, den gode Råbäär är ju inte alltid så smidig i munlädret, framförallt inte så rapp med vita lögner) Ja, alltså vi går ju mycket på opera och konserter och sånt... musik... (eh, jo jättemycket. men man vill ju inte att kulturella nissar ska få veta vilken tråkmuija man är som helst degar i soffan i pyjamas framför reality-tv, så man drar ju till med nåt intellektuellt förstås.)
Hon: jahaa, det låter ju intressant.
Vi: (ivrigt nickande) jo, verkligen intressant. ja, vi är ju båda musiker, så vi gillar musik. (mest korkade inlägget ever. ja, jag skämdes.) (we score. not. tydligen upplevde vi (jag) att vi (jag) måste framhäva att vi ju nog förstår oss på kultur, även om vi inte har gått på teater på länge. så vi är nog viktiga människor. och bra. och kulturella/intellektuella/kloka)

vår dagliga chatt

Dagens insikt: om man inte är online på varken MSN, Skype eller facebook-chatten så kan man chatta på g-mail. Så att man inte blir utan chatt.

Hänt ikväll

Den alltid lika underhållande Peppe tar pulsen på folks täckvanor. Intressant. Jag vägrar dela täcke. För min del är tanken på gemensamt täcke helt ok, för den som jag sover med inte fullt lika varmt och gosigt. Så varsitt täcke tack.

Idag var jag på balett. Det var sjukt coolt. Vi satt väldigt nära scenen och min kroppsfixering gjorde sig gällande på en röd sekund. Holy mother of shajt vilka kroppar dom har och vilken kropp jag inte har. Fick tvångstankar under föreställningen om hur det skulle kunna se ut om de satt mej i en balettoutfit med världens tajtaste tajts som bildar korvar på magen och skutta omkring som en flåddig flodhäst med brösten flängandes en halv meter efter min kropp och jag själv hopplöst steget efter alla andra precis hela tiden.
Jag blev hungrig av att bara skåda på de undernärda flickebarnen så nu sitter jag hemma och skall just vräka i mig värsta kvällsmackan. samt sluta undra över varför jag inte ser ut som en balettdansös.

svenssonliv

Skulle vilja blogga om allt möjligt kiva, typ Jag vann en miljon på Lotto! eller Gradun e färdig! eller Jag har gått ner 5 kilo över en natt!
Istället kan jag komma med idag ska jag kanske gå på café! och idag skall vi kanske på balett, ifall nån annan bestämmer sig för att backa ur så att vi kan få deras biljetter! eller idag ser jag ut som en flodhäst i min vita tröja!
Fina grejer.

Mirakel i vardagen

Imorse sökte jag efter en tröja ett bra tag. Drog ut massor av kläder ur skåpet, men tröjan var liksom försvunnen. Antagligen gömmer den sig på samma ställe som mina stövlar. Sen fick jag ett minne av att jag nog slängt den för ett tag sedan.
För en stund sen uppenbarade sig tröjan. Där låg den, helt synlig på bordet i tamburen. (Av alla ställen.) Det var som ett mirakel. Ett vardagens underverk.
(Hoppas stövlarna också bestämmer sig för att mirakulöst uppenbara sig en vacker dag)

Läs- och skrivsvårigheter

Jag tycks ha utvecklat en grav form av dyslexi. Senaste tidens felläsningar:

spritkung slutar (spriNtkung)
Orgasmic juice (orgaNic)
New Breasts (Beats)
skönt med kroppshår (kroppsvård)

Utöver detta har jag för tillfället oerhört svårt att stava till ideogoli, kutlur och msuik.
Den akademiska karriären ser lovande ut.

Älska fantastiska vänner. Att dom dessutom är oerhört kloka och vackra är liksom ett extra plus. Speciellt att dom är kloka. och roliga.

Det uppstod just en situation då jag blev alldeles kallsvettig och orolig och panikslagen och fick lust att riva mig i håret och skrika Stoppa Pressarna!! Som tur löste det sig utan varken hårlossning eller skrik. Det är sannerligen tur att jag inte är journalist.
Härregud folk, skaffa er lite omdöme.

Varför i hela fridens namn tar man sin hund med på fest?

Intelligenstest

Igår gick jag runt en finlandssvensk institution och försökte komma in, förgäves. Bara stängda dörrar. (perklade en stund, för att jag gått ända dit i kylan och snålblåsten, eftersom deras hemsida förtäljde att de skulle ha öppet till kl 18 på onsdagar. Bedragare) Idag gjorde jag ett nytt försök. Igen samma visa. Låst. WTF? Snurrade runt huset, drog i dörren typ femton gånger å såg allmänt borttappad och blöt ut, inte fancy, torr och vis som var planen. Tog till plan B, hänga utanför dörren ända tills nån kommer ut (i nåt skede måste ju nån gå på lunch eller nåt). Mycket riktigt kom en dam snart mot mig, hoppet tändes och jag log som solskenet. Leendet stelnade eventuellt något då jag insåg att dörren öppnades inåt. Inåt baby.
Note to self: Kolla.Alltid.Vilken.Väg.Dörren.Öppnas.

Det Kalla Helsingfors

Min nya stad har visat solsidan nästan hela tiden sedan vi flyttade hit. Idag erinrade jag mig om varför jag tidigare ogillat denna stad: här blåser likt förbannat. Från alla håll. Iskall blåst som tar sig in under jackor och mössor och jeans. Och som genererar sura miner. och fulla spårvagnar. och livet känns bara kallt. Hata Helsingforsblåst.

okej, jag kör en Smulan och meddelar er vad jag har ätit idag/kommer att äta ikväll.

joghurt och cornflakes*
kaffe
sallad med broiler och mozzarella (som egentligen var seriöst overpriced, åtminstone för en fattig studerande/halvt sysselsatt, seriöst underbetald musiker)
tigerkaka
kaffe
tigerkaka
en näve russin

Som tillägg:
snart kommer jag att äta lite räkochsparrispaj, som jag i egenskap av god sambo slängt ihop som överraskning åt Robert, som kommer hem snart från körövningen som har varit lång.

tyck till om mina matvanor tack. (läs: se mej, ge mej uppmärksamhet, bekräfta min existens)


*på riktigt: spellchecken föreslår flakmoppes istället för cornflakes. mm. helt samma sak.

Saker ni gillar

Det finns vissa saker här på bloggen som ni går igång med mycket mer än andra saker, t.ex.:

• att jag har rent hår
• vår resa
• tv-serier
• det faktum att jag tänkte köpa en jacka
• olika saker som angår robert på sätt eller annat
• idétjuvar
• serien "våra instrument"

Saker som ni är mindre intresserade av:

• olika former av harakiri
• mitt vardagliga tråkliv
• mina pläns för olika dagar
  
• då jag är sjukt positiv eller annars bara nöjd
• att jag doftar gott när jag skriver gradu

Om jag sku vara ni, så sku jag börja tycka till lite mera om intressanta saker, typ vad jag äter, hur vi städar, vad jag och mamma diskuterar och sånt annat sjukt spännande.

Kvällssysslor i Casa HighMountain

Då det nalkas kväll brukar vi sitta hemma å surfa. Jätteintressant för er att veta!
Robert han orkar surfa på olika teknikrelaterade sidor han. i all evighet. Kolla telefonmodeller, datorer, högtalare mm mm mm. Läsa in sej på olika teknikrelaterade grejer liksom. Själv kollar jag helt rändom runt på bloggar å läser vad folk jag inte känner har käkat under dagen, hur kuiva deras liv är, vad dom lyssnar på för musa och hur låg deras studiemotivation är.
Sen brukar vi diskutera vem som ska sätta undan kvällsmaten. jag brukar försöka smita. oftast går det bra. (argumentet "men det var jag som städade fram" biter inte sådär värst bra längre. listig som man är hittar man nya utvägar. och ikväll har jag inte ens ätit kvällsmat.)

novembää

Okej, då kör vi (som den goda Ebba brukar skriva). November kommer att bli detta års "jag uträttar massor med saker"-månad. Det har jag bestämt. Vaknade typ3 timmar i förväg imorse, av iver att få börja på med dagen och månaden. Jo hej. (högst antagligen har ivern avtagit kring lunch då jag inser varför man ska sova ordentligt på nätterna.)

*off to do stuff*
hejhej.