Ber härmed att få meddela att jag är helt jättebra. Bara så ni vet. Ikväll höll jag en av mitt livs bästa körövningar hittills. I rocked. Helt enkelt. Det är najs att vara sjukt bra på det man gör.*

*anspråkslöshet finns inte i min ordbok. ifall ni undrade.

Saker och ting

är helt som de brukar. Förutom att vi bor i Hååfårss. Vi har ännu inte packat upp allt på långt när, jag är ute i sista minuten och har smått panik med en deadline, jag har inte packat upp mina graduböcker ännu, R startat alltid lite för sent till skolan, jag har planerat att motionera men inte gjort det och jag äter samma sak till frukost som alltid tidigare. Saker och ting är som de brukar. Gosh vilket tråkigt liv.

Om nån funderar varför jag kanske låter lite irriterad kan det vara för att jag godisstrejkar. Det gjorde jag senast i lågstadiet. Då gjorde jag det för att få hundra mark av mommo som belöning. Idag gör jag det för att jag är trött på allt socker. (och allra innerst inne för att bli smal, men det säger jag inte högt.) Godisstrejk är en ganska otrevlig strejk. Borde definitivt berättiga till högre lön.

Hur det är när man flyttat in

När man flyttat in i en ny lägenhet är det inte roligt. Alla saker är överallt, antingen på fel ställe, i vägen eller försvunna. (tror bestämt att packningsgeneralen slarvade lite grann där på slutet) Dessutom har chefen sagt upp sej. Så nu är här värsta kaoset på gång. Har hela tiden levt i tron att chefen är en hårt arbetande kvinna i sina bästa år som inte ger upp i första taget, som biter ihop och som löser saker på ett smidigt och tilltalande sätt. Och under hela processen ser hon alldeles fruktansvärt fräsch ut. Tänk så fel man kan ha. Chefen visade sej vara en allt annat än praktiskt lagd, lönnfet och lite ofräsch en som ogärna ville jobba själv, men gärna såg att andra var hennes tankeläsare. Hon fick inte heller till stånd några som helst mirakellösningar på inredningsgrubblerier och inte är här inrett och färdigt och snyggt och trevligt inte. Sen flyttchefen sa upp sej (i hopp om fetaste avgångsvederlaget evööö)* vet man varken ut eller in i nya lägenheten. Hårda tider på bostadsfronten.


*vilket inte har synts till ännu. iallafall. en reprimand är sannerligen på sin plats.

En rättelse:

R är inte oavlönad. Tvärtom. Som den gode chefen, har jag naturligtvis lagt märke till hans arbetskapacitet, som speciellt under hot och tvång blir jättestor, och beslutat mej för att ge honom rikligt med belöning.
Som lön för flyttmödan får han välja mellan två goda ting här i livet: hela inkommande vecka får han antingen sätta extra socker på morgongröten eller så får han sätta dubbla pålägg på kvällsmackan.
Snacka om schysst chef asså.

Snabba cash

Det är arla morgonstund och jag painar iväg för att dra in stålar till boet*. Man är väl värsta fetavlönade chefen vettja.

* Medan arbetarna (=R) blir kvar i saltgruvan och utför oavlönat skitjobb.

Dagens meny:

Pizza OCH karkki. OCH smörgås. OCH cider. Härregud. Jag ska såå seriöst banta fro.m. måndag. Såå på riktigt. På måndag.

Men man MÅST få äta karkki å pide då man flyttar. Som tröstemat för att det är så jävligt att flytta. Och för att det är skoj att äta pide framför tvn bland alla lådor. Typ det enda positiva med att flytta. Inte ens neggo-mään har nåt att invända om det.

övervägde i morse (alltså just) att lägga in en "dagens fide". (alltså dagens outfit, för er som inte är bevandrade i ungdomsspråkliga termer). Det är lite oroväckande, härregud vem tror jag att jag är? Dethär är ingen modeblogg. Men jag ber härmed att få meddela att jag har nya koola ungdomsjeans från en värsta ungdomskedjan. Mitt motto "enbart kvalitet, ingen kvantitet alls" är ett skit motto, och därför gjorde jag stan osäker igår. Dessutom en bra grej för att slippa packa och överhuvudtaget befinna sig i flytthelvetet; "jag måste gå å shoppa lite. Så är jag en mycket gladare flytterska sen". R fortsatte i sin vanliga neggo-stil med typ "hur korkat är det inte att shoppa mera grejer då man ska flytta?" Ja ba fortsatte med koola chefsstilen, ba "you talkin to me?" Han reagerade inte ens. Fatta hur jobbigt jag har det.

Konstruktiv diskussion

Jag: säg chefen!
R: varför det?
Jag: säg det!
R: nej.
Jag: äh, säg det nu bara.
R: nej.
Jag: men ååh vad barnslig du är. SÄG CHEFEN!
R: nej.


Som tillägg kan meddelas att R tycker att jag far med osanning; att han inte är neggo och att jag alltid får som jag vill. På denhär punkten är vi inte riktigt överens. Jag menar hallå, han säger ju inte ens chefen*. Daa-a.



*detta chefs-smeknamn skulle givetvis bara gälla under flytten. I övriga fall vill jag ogärna bli kallad för chef. Åtminstone av min sambo.

Om hur det går till då vi ska flytta

Jag hatar att flytta. Värsta skitjobbiga alltså. Grejer å smuts å bläää. Och fysiskt arbete. Hatar fysiskt arbete. R e värsta hurtiga å tvingar mej att hjälpa till, ba "ta i här nu". Jag ba "you talkin to me?" Då blir han jätterädd. Ba vem tror han att han är egentligen? Det skulle ju gå betydligt smidigare ifall R inte skulle vara så jäkla neggo jämt, ba nejnejnej åt allt man föreslår. Några exempel:
Jag försökte föreslå att jag skulle agera flyttnarr, som sitter i ett hörn å underhåller genom att sjunga och berätta vitsar och andra roliga historier medan han packar. Det skulle ju vara mycket roligare för R att packa då. Han ba hahaha, in your dreams. Nejnejnej. Jag ba hallå, jag försöker få det lite trivsamt här i saltgruvan.
Jag föreslår också att vi säljer/ger bort det mesta av våra fula saker och bara köper dyra designgrejer till nya lyan. Liksom lite Helsingfors rich-style här nu. Då blir han typ irriterad ochs säger "Nej. Vi har inte råd." Ba hej, vill du inte att jag ska triiivas liksom?
Han tycker inte heller om att jag sitter framför datorn å chattar på mesen. Det är typ värsta barnsliga. "Vi ska ju packa nu." Jag kanske blir på bättre humör av att få tala med mina vänner. Men han ba nejnejnej, "int ska vi göra sånt nu". Ba ursäkta mej, vem tror du att du är?
R har förvandlats till värsta låtsasarbetsledaren och tror att han bestämmer hur vi ska göra. Fast egentligen är det ju så, att det är jag som är packningsgeneral, för det är jag som bestämmer vad som ska med. R får den ädla uppgiften att packa ner det som jag bestämt att vi ska ha med oss i lådor. Han är arbetaren, jag är chefen. (ifall ni inte visste) Jag försökte även få honom att kalla mej chefen. Han tvärvägrar. Ba nejnejnej. Uuh uuh, arbetarna gör uppror liksom.
Märker ni hur neggo han är alltså! Ingenting duger. Lite smidighet vore faktiskt inte helt fel från hans sida alltså.

Oroväckande?

Jag och min kära sambo har idag tagit ett stort steg mot... ja, nånting. Ikväll har vi gjort det som ni alla i hemlighet drömmer om att göra (och som jag vet att några av er redan ägnar er åt). Jag säger bara Jane Fonda, släng dej i väggen. Här kommer vi, the aerobic-nöörds. Just det, vi har jumppat till en tv-shop-aerobic-videååå. This is the Zumba! OMGOMGOMG. Det trodde ni aldrig. Inte vi heller. Men man ska ha gemensamma aktiviteter i ett förhållande, som det så fint heter.

Som motvikt ska vi nu måka in några rejäla natt-räk-kaloribomber.

Fyra frågor om natten:

• varför Yearbookar folk sej på Fejssaren? Supertönt, tycker jag.
• varför heter det skoskydd? (ni vet sånadär små strumpor som ändå alltid är för stora) Det är ju fötterna som skyddas och inte skorna. Äckligt ord dessutom. Skoskydd. Hujj.
• vem har lust att ge en Nintendo Wii åt mej? (playstation 3 går nog också bra)
• varför har jag inte en drop dead-fab filmstjärnekropp? Livet är orättvist.

Dagens bra: sikabilliga irtaren på cittaren. värsta säcken följden med hem. (egentligen en jättedålig sak. men bra iallafall.)

För intresseklubben:

Vässen Edra Pennor:

"Var i tid"-mottot går skitbra. Megaflyt helt enkelt. Är som oljan i maskineriet. Totalkontroll.

Favoritsmörgås just nu: Knäckebröd, ost, körsbärstomat, majonnäs och rucola. Mottot "Med en god smörgås ser framtiden ljus ut"är ett bra motto. Smörgås is lajf.

Dagens Iltalehti gnäller på Kate Moss. Nå voivoi att hon bailar, hon ser ändå frikkin fabulous ut. Sku jag se ut som Kate Moss skulle jag också göra precis vad jag vill. Drop dead gorgerous är vad hon är.


dagens topp: vaniljjoghurt med jordgubbar å blåbär på balkongen till frukost. life is goooood.

värsta språket

kan man få höra i studenthälsans telefonsvarare:

"alla våra tschöer (köer) och linjer är upptagna. var god dröj".

jo hej. liten svensk uttalsguide vore en bra present åt dem.